Moderaterna ställda inför verkligheten

Moderata mönsterkommunen Vellinge (56 procent av ortsbefolkningen röstade 2006 på Moderaterna) har verkligen lyckats leva upp till sin devis, att kunna erbjuda ”något för alla”. Åtminstone alla blonda, blåögda – de andra ”vill de inte ha där” som ortsbefolkningen säger på sina hatmöten och som moderata kommunalrådet uppviglar dem till att tycka.

Kent Persson tycker att jag bör vara tydlig med att säga att detta ju inte är Moderaternas politik. Jag kan sträcka mig så långt att säga att det åtminstone inte är Moderaternas officiella politik. Men tittar man på kommuner där Moderaterna i det närmaste styr allena, det vill säga inte i koalition med andra, blir mönstret rätt så klart:

Staffanstorp är enligt skånska riksdagsledamoten Eva Thalén Finné (M) en moderat mönsterkommun. Staffanstorps kommun har länge sagt nej till flyktingmottagande.

Nacka är sedan länge känt för sitt usla flyktingmottagande. Vellinge är bara en kommun i raden av moderata ”mönsterkommuner” som har de gemensamma dragen låg skatt, privata välfärdsutförare och lågt flyktingmottagande. I moderata kommuner där man tar emot flyktingar är det oftast i koaliton med andra partier – typ Folkpartiet och Kristdemokraterna som har en sundare syn. Sedan kan Kent Persson komma och vifta med moderata partiprogrammet, men jag menar att verkligheten trots allt slår hårdare.

All personlig assistans blir privat – mångfald blir enfald i högerkoalitionens Örebro

Idag ska jag och oppositionen försöka förmå majoriteten att ändra sig och inte lägga ut all personlig assistans på entreprenad. Nu vill nämligen högerkoalitionen ”utreda” om Örebro ska följa Staffanstorp och lägga ut den kommunala assistansen på entreprenad. Vilket i så fall skulle innebära att den assistansberättigade örebroaren i högerkoalitionens värld enbart får att välja mellan privata och privata assistansutförare. Och alla kommunalt anställda assistenter får en privat arbetsgivare som de själva inte valt.

Ordföranden i nämnden, Maria Magnusson, låter göra gällande att beslutet redan är fattat, vilket är konstigt – nämnden börjar inte förrän klockan 14 i eftermiddag och i skrivande stund är klockan lite drygt halv nio på morgonen.

Min förhoppning är som sagt att majoriteten lyssnar på oss i oppositionen (eller för den delen, lyssnar på de anställda ty även kommunal säger nej), såsom de till sist gjorde när de drog tillbaka förslaget att slopa, eller minska, den lilla ersättning på 37 kronor per dag som personer inom den dagliga verksamheten får.

Men, säger kanske någon, dagens beslut handlar ju inte om att lägga ut assistansen utan enbart att låta utreda det hela! Och visst, så är det. Samtidigt är frågan om vi ens behöver utreda något så urbota korkat och uppta kommunens resurser nu när nedskärningarna duggar tätt.

”Urbota korkat”? säger kanske någon annan! Varför är det det?

Jo, jag ska ge ett antal skäl.

Primo: En tredjedel av alla som har personlig assistans i Örebro har kommunen som utförare. Det är en relativt låg siffra, men inte lägre än i flera andra kommuner. Och även om siffran är lägre i jämförelse med antalet barn i kommunal skola eller äldre i kommunal äldreomsorg är det det likafullt en tredjedel. Denna tredjedel är extremt nöjda med sin assistans! I vår förvaltning har den personliga assistansen nästan det högsta ”nöjdhetstalet” och jämför man med andra jämförbara kommuner står sig Örebros assistans oerhört väl! Med andra ord, det är ingen ”kris” i den kommunala assistansen!

Secundo: I majoritetens NYSS antagna budget står att nämnden ska arbeta för att göra den kommunala assistansen till ett attraktivt alternativ. Jag kan garantera alla läsare att så gott som inget har gjorts för att säkerställa detta. Nu retirerar majoriteten och går en extrem högerväg.

Terzo: Orsaken till att den privat utförda assistansen ofta klarar ekonomin bättre än den kommunala är att assistansersättningen som staten betalar ut är X kronor för varje person, OAVSETT om kostnaderna är höga eller låga. Privata assistansbolag brukar därför ofta bara ta de ”enklare” personerna och därmed tjäna pengar, medan kommunen står med dem som kanske kostar lite mer. Detta är inte fel och ingen person är egentligen en ”kostnad” för så går det inte att räkna, men det är ändå ett obestridligt faktum att privat assistansföretag ofta väljer personer med lite enklare behov. Dessutom har ju privata assistansföretag lockat personer med nästan mutliknande gåvor, något som nu förbjuds, så jag är inte så värst säker på att privat assistans kommer att vara lika lockande för så värst många framöver. Därför tycker jag att den kommunala assistansen ska finnas kvar som ett alternativ.

Utöver dessa tre huvudskäl finns en del andra. Staffanstorps kommun i Skåne har valt att lägga ut ALL LSS-verksamhet privat, inklusive den personliga assistansen! Staffanstorp är en av Sveriges extremaste högerkommuner, och det är alltså den lilla kommunen som Örebro väljer att titta på av just inget annat skäl än att man tror sig kunna hämta hem någon miljon per år. Detta tvivlar jag på är möjligt, och även om det vore det så menar jag att kommunen behöver finnas kvar som assistansutförare, även om det kostar lite.

Personalen säger som sagt också nej, och även oppositionen och i en sån här pass stor fråga borde vi väl ändå vara överens, och så är det ju faktiskt så att de personerna som har kommunen som assistansutförare har VALT kommunen istället för alla privata och deras åsikt för väl rimligtvis väga allra tyngst? Så även om majoriteten vägrar lyssna på oss i oppositionen, vägrar lyssna på personalen borde de väl ändå lyssna på dem detta angår allra mest! Låt oss hoppas att så också blir fallet idag på nämnden! Sammanträdet äger rum i Stadsbyggnadshus II, sessionssalen och börjar klockan 14.00. Välkommen du också!