Granska hovet oberoende av oberoende journalister

Att svensk media inte bevakar hovet är känt sedan länge. Kungahuset ”bevakas” – i varje fall deras privata och personliga affärer med kärlekslivet som kronan på den lätta hjässan. Den bevakningen räcker inte. Oavsett om du är för eller mot monarkin, oavsett om du gillar eller inte gillar den, så borde du vara för en större bevakning av hur hovet sköts och hur faktiskt kungen och kungafamiljen sköter sina konstitutionella uppdrag.

Problemet är att den granskningen är det ingen som gör. Varken privata medier, dagstidningar och kvällstidningar, är intresserade. De är inte alltid inställsamma – tvärtom går de ofta över gränsen, men just då enbart i deras bevakning av privatlivet (Daniel Westlings ”akuta sjukdom” är givetvis bottennappet). De övertrampen är aldrig ok. Även kungafamiljen måste ha rätt till en privat sfär.

Men tyvärr är det just den privata sfären som svenskarna tycks intressera sig för. Vi är mer intresserade av planerna inför bröllopet (vilket visserligen är ett offentligt spektakel), än om hovstaternas ekonomi, vi är mer intresserade av vem Carl Philip är tillsammans med än om kungen sköter sina uppgifter väl.

Och för den som mot förmodan (och jag tillhör alltså den kategorin) skulle vilja veta lite mer om hur hovet sköts tvingas förlita sig på just uppgifter som kommer från samma journalister som skriver om kungabarnens kärleksliv. Han den där fjanten på Expressen och så SVT:s Ebba von Sydow. Det är inte direkt de mest seriösa granskarna som lyfts fram.

Mest allvarligt är det givetvis inom public service. Nu avslöjar Aftonbladet att den som ska ”bevaka bröllopet” (!) är ingen mindre än Daniel Westlings bäste vän. För även om Sveriges Radios bevakning under 2010 mest kommer handla om Victorias klänning borde det ändå någon gång finnas en anledning till mer granskande reportage, av typen ”vad kostar spektaklet”, ”vad kunde polisen göra istället för att bevaka dignitärer”, eller ”när ska regeringen sluta ha rätt att stoppa kungabarn från att gifta sig med vem de vill”? Oavsett om denne vän till Daniel Westling är kapabel att ställa den typen av frågor eller inte är det åtminstone rätt enkelt att gissa att han helst ställer andra typer av frågor.

Vilket inte är konstigt! Det finns en anledning till att journalisters opartiskhet inte bör kunna ifrågasättas.  Ingen skulle acceptera att Mona Sahlins eller Fredrik Reinfeldts bästa vän anställdes som en ny politisk kommentator på SVT eller Sveriges Radio. Knappast ens på Aftonbladet eller Expressen. Men kungahuset behandlas som vanligt med silkesvantar.

Annonser

Expressen – Wanja 0-1

Tidningen Expressens drev mot Wanja Lundby-Wedin har inga gränser. Ingen hejd liksom. Nu har det till och med gått så långt att Expressen intervjuar vilt främmande människor och kallar dem Wanja Lundby-Wedin. Det är ju sjukt.

Jag ska nog börja göra det samma. Om jag vill att nån, Staffan Werme till exempel, ska säga något riktigt, riktigt dumt ska jag intervjua nån helt annan person, och vänta på att han säger nåt riktigt riktigt dumt. Sen ska jag säga att det var Staffan Werme som sa det.

De stora nyheternas kväll!

Sitter och varvar ner efter en ”kämpainsats” tillsammans med Alesia, Simon, Victor och Ullis där vi tillsammans delade flygblad och valsedlar till alla 1600 hushåll i Varberga samt en kväll då jag blev kvar på Rådhuset längre än planerat för att fixa och greja.

Sitter och varvar ner. Sitter och slösurfar. Och tittar på nyheter. Eller vad man nu ska kalla det.

Expressen har nyheten att en tant trodde att hon vunnit en Volvo, men det hade hon inte.

Aftonbladet toppar (under rubriken ”EXTRA” dessutom) att Linda Rosing är med barn.

Någonstans undrar jag var vi är på väg.

Fast nog fasen borde hon skämmas?

Lisa Rinna, 45, skäms inte för sin kropp! Den rubriken ropar Expressen ut. Tänka sig, tänker jag, som inte ens visste vem Lisa Rinna var. Och med min nyvunna kunskap om att en kvinna som jag aldrig hört talas om inte skäms för sin kropp konstaterar jag trött – och?

Sen inser jag att nog måste Expressen ha en poäng med sin rubrik, i och med att de skriver en artikel om en komplett okänd 45årig kvinna från ett annat land som inte har något annat att berätta än att hon inte skäms för sin kropp. Det måste vara en vidrig kropp tänkte jag.

Och ja, visst fasen var den vidrig? Usch, äckliga 45åriga kvinna – skäms för din kropp, vill jag skrika ut! Men håller mig. Man ska ju vara snäll. Kräks lite inombords dock – usch, äckliga kropp! Skäms för den!!! Här är en bild – se på egen risk så att ni inte kräks. Och gör ni det kan ni gott höra av er till Lisa Rinna att hon borde skämmas!!! Usch!!!

Eller höra av er till Expressen och tacka för kunskapen att hon inte gör det. Tack Expressen för att ni talar om för mig att det finns människor som så saknar självinsikt att de inte skäms när de ser ut så där!!!

bloggbildlisarinna

Det är inte Monas sak, och det är fan inte Ulf Nilssons sak

Läste med någon sorts avsmak Ulf Nilsson i Expressen i förmiddags. Inte vrede, ty det är svårt att bli ”arg” på en så intetsägande och tom text. Att Ulf Nilsson var skvatt galen, det visste vi redan (han har bland annat förespråkat återkolonisering av tredje världen), men att han får bre ut sig på Expressen med just ingenting är lite uppseendeväckande.

Ulf Nilsson menar att Wanja Lundby-Wedin måste avgå. Ok, det kräver många, och även om Ulf Nilsson inte är medlem i LO och borde bry sig vem som företräder LO-kollektivet men han får väl tycka det då. Inte speciellt fräscht i dessa dagar dock, men ok. Ulf Nilsson värnar något sorts ideal av LO-ledare som han tycks tro att exempelvis Arne Geijer stod för ty han delade minsann ett äpple med Ulf Nilsson och då är han per definition solidarisk. Till och börja med, utan att racka ner på Arne Geijer som inte kan försvara sig (han dog 1979) så efter att ha läst Kjell Östbergs första del i hans lysande biografi över Olof Palme fick ju inte direkt jag någon positiv bild av Arne Geijer (han försvarade bland annat USA:s krigföring i Vietnam). För det andra skulle jag kunna kontra med att Wanja Lundby-Wedin lät mig gå före i kaffekön på LO:s och Socialdemokraternas valupptakt i Örebro 2006 som ett bevis för Wanja Lundby-Wedins folklighet och att hon inte är pamp, men avstår. Var och en får göra sin bedömning.

Men Ulf Nilsson anstränger sig dessutom att åstadkomma tankekullerbyttan att även Mona Sahlin måste avgå. Efter att ha försökt skriva ner Wanja Lundby-Wedin i ett par stycken kommer han med följande underliga slutkläm:

Allt det jag skrivit om Wanja gäller naturligtvis i samma utsträckning Sahlin. Om Mona nu kräver Wanjas avgång – vad hon gör i dag vet jag ju inte eftersom hon ändrar sig så ofta – så måste vi ha rätt att fråga oss:
Visste Du ingenting? (Ha ha)
Varför sa du ingenting?
Tänkte Du på de miljoner LO rutinmässigt pumpat in i SAP:s kampanjer? Tänkte Du på de tusentals funktionärer, också betalda av LO, som tryggat så många socialdemokratiska valsegrar?
Tänkte Du rentav på Din egen maktställning?
Jag påstår mig inte veta. Men ett vet jag: det förtroendekapital som Mona, liksom Wanja, förfogade över är förbrukat. Vill vänstern vinna nästa val måste man välja nya ledare – och svårt blir det i vilket fall som helst efter Wanja och Mona
.”

Jag menar, på fullt allvar – är karln skvatt galen? Att det finns borgare som är arga på att LO stöder Socialdemokraterna därför är känt. Att de inte är arga på att Moderaterna stöds av andra organisationer är också känt. Det är gammal skåpmat. Men att det som pågått i AMF:s styrelse på något sätt skulle minska Mona Sahlins förtroende är ju bara barnsligt? Där sitter även representanter för Svenskt Näringsliv – borde i så fall inte styrelsens agerande minska förtroendet för det parti Svenskt Näringsliv stödjer, nämligen Moderaterna, och därmed också deras partiledare, alltså Fredrik Reinfeldt. Uppenbarligen inte?

Det är inte länge ”Mosa Mona” elle ”Krossa Wanja” – nu är det att öppna dammluckorna för all idioti som kan få plats i en nation.