Kort förtydligande i dagens NA

I dagens NA hade jag en debattartikel publicerad om att kommunledningen inte satsar 2 miljoner på handikappåtgärder i sin investeringsbudget. Nu har jag fått löften från Jonas Eriksson, mp, ordförande i KHR, om att dessa pengar ska komma, och då förutsätter jag också att så blir fallet. Därför har jag skickat in följande förtydligande till NA:s debattsida, vilket jag hoppas att de vill publicera.

Förtydligande

Efter att jag hade skrivit och skickat in min debattartikel om att majoriteten inte vill satsa två miljoner på handikappåtgärder har kommunledningen gått ut och lovat att dessa pengar ska skickas ut till Kommunala handikapprådet. Ordföranden i KHR, Jonas Eriksson, mp, har också lovat ledamöterna i rådet detta. Det är lysande!

Dessa pengar ska finnas i en pott i investeringsbudgeten som ska räcka till väldigt många saker (jag har lite svårt att se hur det ska gå ihop), men nu har majoriten lovat det, och då förutsätter jag att de håller sitt löfte och skyndsamt betalar ut pengarna till KHR för angelägna anpassningar under 2007. Det är ju nämligen så att de pengar som inte görs av med i år får vi inte ta med oss till 2008, vilket gör att kommunledningen måste se till att pengarna omedelbart betalas ut.

Nästa år vore det betydligt enklare om kommunledningen redan från början skrev en tydligare investeringsbudget, och inte samma luddiga handling som i år. Vidare, att man fattar beslut om den tidigare än vad som skedde i år.

John Johansson (s), ledamot i kommunala handikapprådet

Annonser

Min drömregering 2010

Tobias gör en kul grej och listar sin drömregering efter valsegern 2010. Jag gör samma sak! Tobias skriver dock att hans lista är ett tips (patetiskt – det infaller givetvis inte :))! Min är i alla fall en dröm, men drömmar infaller ibland! 🙂

(alla socialdemokrater)

Ej i regeringen: Per Nuder (partisekreterare)

Statsminister: Mona Sahlin

EU-minister: Eric Sundström
Demokrati- och konstitutionsminister: Hillevi Larsson

Finansminister: Leif Pagrotsky
Biträdande finansminister/kommunminister: Sven-Erik Österberg

Utrikesminister
: Margot Wallström
Biståndsminister: Tomas Hammarberg
Migrationsminster: Urban Ahlin

Justitieminister: Ulrika Messing
Jämställdhets- och integrationsminister: Magdalena Streijffert

Socialminister: Thomas Bodström
Folkhälsominister: Lena Hallengren
Socialförsäkringsminister: Tomas Eneroth

Utbildningsminister: Carin Jämtin
Skolminister: Ylva Johansson

Arbetsmarknadsminister: Wanja Lundby-Wedin

Näringsminister: Thomas Östros
Infrastrukturminister: Eva-Lena Jansson
Miljö- och klimatminister: Anders Ygeman
Bostadsminister: Morgan Johansson

Försvarsminister: Håkan Juholt

Kulturminister: Helle Klein

Knarket måste bort från våra gator!

Vi ger aldrig upp kampen för ett narkotikafritt samhälle

Idag och i morgon arrangerar Örebro kommun mässan och konferensen Sverige mot Narkotika. Intresset för mässan har varit rekordstort – över 1300 har anmält sig och kommer att delta i seminarier och föreläsningar. Vi har äran att hälsa två ministrar välkomna, justitieminister Beatrice Ask (m) och folkhälsominister Maria Larsson (kd), samt Sveriges nationella narkotikasamordnare Björn Fries. Det är en stor och viktig händelse för Örebro kommun och för alla oss som länge arbetat mot narkotikamissbruket. Men viktigast kommer konferensen vara för det framtida arbetet mot droger.

För mig personligen är arbetet mot droger en av samhällets viktigaste frågor. Lyckas vi få bort drogproblematiken helt och hållet löser vi så väldigt många problem. Den sociala utslagningen minskar, brottsligheten minskar, trafikolyckor minskar och människors fysiska och psykiska hälsa förbättras. Nyckeln till mycket av samhällets problem och utmaningar ligger i att minska drogmissbruket.

Tyvärr vet vi att utvecklingen går åt fel håll. Sedan slutet av 1980-talet har tillgången på cannabis, amfetamin, heroin och kokain ökat kraftigt i Sverige. Samtidigt har priset för dessa sorters narkotika i stort sett halverats. Och även om andelen skolelever i årskurs 9 som prövat narkotika sjönk från närmare 10 procent 2001 till 6 procent 2006, är siffrorna ändå nästan dubbelt så höga som under andra hälften av 1980-talet. Bland artonåriga mönstrande män hade 14 procent prövat narkotika 2005, och i gymnasiets andra år svarar cirka 15 procent av eleverna att de prövat narkotika 2004-2006.

Det är inte acceptabelt. Vi kan inte vara nöjda innan ovanstående siffror är noll procent. Därför måste det förebyggande arbetet börja tidigt, och i skolan måste föräldrar och skolpersonal få information om hur man kan bedriva ett kraftfullt arbete mot de unga. Jag tror också att vi måste bli mer innovativa när vi tänker ut vilka informationskanaler vi ska använda oss av till ungdomarna.

Örebro kommun bedriver ett effektivt och starkt arbete mot droger. På mitt initiativ startades 2003 en PULS-grupp, där chefstjänstemän från kommun, landsting, polis och kriminalvård regelbundet träffas för ett taktiskt och strategiskt ledarskap kring drogarbetet. År 2005 inrättade kommunen, efter beslut av socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet, ÖCAD, Örebro centrum för alkohol- och drogprevention. Samma år antog kommunfullmäktige i Örebro en drogpolitisk handlingsplan för att på ett tydligt sätt visa hur kommunen ska arbeta mot drogmissbruk. Den planen ska uppdateras i år, och kommer även i fortsättningen att vara ett kraftfullt instrument för oss. Min förhoppning är att den nya kommunledningen kommer se denna fråga som lika prioriterad som den var för oss socialdemokrater.

Vi gör mycket bra i kommunen, men det är ändå inte tillräckligt. Vårt arbete för ett narkotikafritt Örebro fortsätter. Färre människor ska fastna i ett missbruk, och fler ska sluta missbruka för att leva ett liv i frihet utan droger. Så har jag sagt många gånger, och jag ger inte upp. Alla vinner på ett drogfritt samhälle. Jag hoppas konferensen Sverige mot Narkotika leder framåt.

Carina Dahl (s)
Kommunalråd och ordförande i nätverket Sveriges städer & kommuner mot narkotika

Vem vill vara registrerad?

Någon biskop skrev en debattartikel i lördagens NA om registrerat partnerskap – att det borde räcka och homosexuella ska inte kräva att få kunna ingå äktenskap. Jag blev arg och upprörd. Hade tänkt svara på den, men det får räcka här. Vem vet, kanske läser biskopar min blogg. I så fall: hej biskop!

Jag tycker att biskopen har fel. Biskopen menar att bibeln tycker att äktenskapet är mellan en man och en kvinna.

Äktenskap regleras av äktenskapsbalken. Inte av bibeln. Vad bibeln tycker (om en bok kan tycka) är lika ointressant som vad en Bamsetidning tycker.

Vad biskopen tycker är intressant – han är svensk medborgare (gissar jag) och för rösta till riksdagsvalet och är valbar. Men hans åsikt är lika mycket värd som min.

Statskyrkans åsikt är lika mycket värd som RFSL:s. Båda är två föreningar som är fria från staten och har således ingen som helst företrädesrätt att skriva en verklighetsbild.

Jag tycker termen ”registrerat partnerskap” låter hemskt. För mig låter det som om man har begått ett brott, man är registrerad. Jag är dels emot själva termen, dels emot att det ska vara ett speciellt ord för samkönade par. Detta är en av de rättighetsfrågor där socialdemokraterna alldeles för sent tog tummen ur den plats där tummen var placerad. Att sätta tilltron till en regering där kristdemokraterna ingår är nog något naivt. Därför hoppas jag på en riksdagsmajoritet, att frågan väcks i en motion, och att äktenskapsbalken snarast möjligt görs könsneutral. Allt annat vore direkt skamligt!