Orimligt att barn och föräldrar tvingas köa

Att ha målet att hela tiden på olika sätt försöka underlätta i människors vardag tycker jag är en bra målsättning för en politiker. I den mån det inte går borde det sekundära målet rimligtvis vara att i möjligaste mån försöka undvika att göra vardagen jobbigare för människor.

Massvaccineringen har på många sätt inneburit påfrestningar som för de allra flesta har framstått som uthärdliga. Att behöva köa i ett par timmar har för de flesta av oss fungerat. Lite jobbigt har det varit, men det har fungerat.

För gruppen barn och unga i skolan har det dock inte varit lika lätt. Många barn och unga kan inte ta sig ut till mässan själv – det är en rätt lång bit ut från stan och dessutom inte speciellt enkel att ta sig till med cykel. För små barn är vägen läskig och inte alls speciellt rolig. Dessutom har eleverna på många skolor inte fått ledigt från skolan för att vaccineras utan måste göra det efter skolans slut, då kön är som längst och då har eleven dessutom riskerat att bli utan vaccin.

Socialdemokraten Lena Baastad ställer nu en interpellation till Lennart Bondeson varför eleverna inte vaccineras på skolorna, på skoltid, vilket rimligtvis hade varit mycket lättare för barnen och för deras föräldrar. Jag är säker på att det finns många lärdomar att dra av detta.

Visst finns förbättringspotential på ”vaccineringsmässan”

Igår, klockan 12.40, ställde jag mig i kön ute vid Mässan på Aspholmen. I en timme och tjugo minuter stod jag i ren ”dödtid”, dörrarna öppnade inte förrän klockan 14.00. Men jag åkte ut så tidigt för att dels vara säker på att få vaccin, men också för att jag ville stå ute medan det var ljust och lite varmare.

Sådan lyx har inte alla, det vet jag. Jag vet att det för många är direkt omöjligt att ens köa i tre timmar på arbetstid, speciellt om man dessutom har barnen med sig som ska hämtas från förskola eller skola.

Det hade inte jag, och hade heller inte speciellt mycket att göra på jobbet just igår så för mig var det inga problem att ställa mig i kön klockan 12.40 en tisdag och vänta på min tur.

I kön var det trevligt. Det var fint och varmt, solen sken till och med. Det var ganska trevligt. Jag pratade med tre tanter som stod framför mig (från början var de två men sen förökades de till tre på något underligt sätt) och tittade på barnen som klättrade i träden. Jag lyssnade på radio på mobilen och trampade lite för att hålla värmen om fötterna (som det trots allt blev kallt om efter ett par timmar).

När dörrarna öppnade vid två blev kön raskt mindre när ett hundratal släpptes in. Sen gick det lite långsammare men ändå hyfsat fort. Jag kom in till mässan lite innan klockan 16.00.

Där fick jag fylla i en hälsodeklaration med frågor om en massa sjukdomar som jag inte hade hört talas om och därför förhoppningsvis inte hade. Det var en fråga om huruvida jag hade något ”annat” och det hade jag inte.

Sen fick jag min dosering – en vaccindos då jag inte tillhörde någon riskgrupp. Jag ställde mig i kön till ett bås och fick efter bara någon minut komma in till en ung tjej som gav mig en spruta. Efter lite om och men – jag kom knappt upp ur skjortan så jag fick nästan klä av mig där inför alla till allas enorma glädje.

Sprutan kändes som ett piss i havet. För en blodgivare som är van med att få enorma sprutor i armvecket var detta just ingenting. Så på femton sekunder var det över, det som det tog tre timmar att köa till.

Jag tyckte organisationen var i stort sett fläckfri, men jag förstår att man hade tyckt annorlunda om man efter tre timmars köande kom fram till beskedet att vaccinet var slut. Jag förstår också att man tyckt annorlunda om vädret varit sämre, men det å andra sidan kan ju ingen göra något åt.

Men jag har några synpunkter på hur det hade kunnat varit lite bättre.

För det första borde det ha funnits toaletter längs med kön, åtminstone på några ställen.

För det andra borde skolbarnen, för barnens och föräldrarnas skull, ha vaccinerats på skolorna, av skolhälsovården och därmed ha sluppit köa.

För det tredje borde det funnits någon form av underhållning längs med kön, speciellt för barnen, om nu barnen ändå ska vaccineras på mässan.

Så visst finns förbättringspotential. Den som kommer förlora på hela vaccineringsfrågan är den borgerliga regeringen som skött frågan om tillgången på vaccin uselt. Den förbättringen sker nästa år, i september.

Slutligen… Idag kan jag bara gå baklänges! Nej, skämt åsido – jag har lite ont i huvudet och är lite öm i armen, men jag lever och mår bättre än många.

Det handlar inte om ordval, det handlar om synen på människor

Idag har verkligen varit en intensiv dag, med intervjuer både i Nerikes Allehanda och SVT Tvärsnytt (ej ännu på webben).

Anledningen var Lennart Bondesons blogginlägg från igår kväll där han menar att det är ”ynkligt” och ”svagt” när örebroare klagar på att vissa upplever ett kaos i och med vaccineringen.

Lennart Bondeson går nu ut med att han ”står för vad han tycker”, men att det givetvis inte är alla örebroare han tycker gnäller utan bara just de som gnäller, det är deras beteende som är ”ynkligt och svagt”. Jag vet inte om de angripna känner sig lyckligare av det förtydligandet.

Vidare säger Bondeson att ”[d]et är klart att det finns vissa ordval som man [Bondeson] kunde ha tänkt igenom. Men man måste ha rätt att reagera även som politiker utan att tänka på det exakta ordvalet.”

Jag håller inte med. Är det något vi som politiker bör tänka på är det just ”det exakta ordvalet”. Att man någon gång säger något överilat är en sak, men att gå ut och faktiskt påstå att örebroare som för fram synpunkter ”gnäller” och att det ”gnället” är ”ynkligt” och ”svagt” säger mer än någons ordval. För i det långa loppet gör det inte att maskera en syn på människor genom ett vackrare val av ord. Jag menar att det nämligen handlar om just människosyn.

Lennart Bondeson menar, på fullt allvar tycks det, att man som politiker måste få reagera och det är sant. Vi har yttrandefrihet i det här landet och den gäller även för politiker. Men när någon reagerar måste också folk få reagera tillbaka. Och jag har under dagen nåtts av många som i ett har tappat förtroendet för Lennart Bondeson.

Vi politiker diskuterar ofta hur vi ska agera mot varandra. Hur ska samtalsklimatet i kommunfullmäktige förbättras? Det är en viktig fråga. En viktig fråga är också hur vi kommer till rätta från att det faktiskt finns några enstaka medborgare som direkt hotar politiker. Det är än en viktigare fråga. Men jag menar att vi också måste ställa frågan hur vi politiker ser på människor och de väljare vi företräder. När de för fram åsikter, oavsett om vi håller med om dem eller inte och oavsett om de är inlindande eller framförda hårt och rått, lyssnar vi på riktigt eller avfärdar vi det som gnäll?

Är örebroare som klagar på vaccineringskaoset ”ynkliga” och ”svaga”?

Debatten om vaccineringen till svininfluensa går hög. Konstigt vore det annars. Det är en gigantaktion som just nu genomförs och det vore helt orimligt om den inte kunde få diskuteras. Dessutom tror jag att massvaccinering inte är något undantag från det jag själv nyss formulerade som demokratins gyllene regel: Det som inte tål att diskuteras ska heller inte genomföras.

Givetvis måste diskussionerna föras på ett hyfsat sansfullt sätt av oss politiker. Vi är om inte annat valda för att försöka lösa knutar och förbättra villkoren.

En som tycker som jag, fast hundraprocent tvärtom, är kommunalråd i Örebro kommun för Krisdemokraterna. Han heter Lennart Bondeson. Han fick en fråga av socialdemokraten Peter Dahlgren idag om massvaccineringen (varför inte skoleleverna får vaccineringen på skolorna utan tvingas köa för att få vaccin av skolhälsovården) på kommunfullmäktige som Lennart Bondeson inte svarade på då han var på tjänsteresa.

Uppsala tydligen. Det är en fin stad.

Jag vet inte hur välkomstkommittén ser ut när Lennart Bondeson anländer till Örebro igen. Kanske blir den inte så stor. För hur skulle du välkomna en person som tycker att du är ”ynklig” och ”svag”?

Idag skriver Lennart Bondeson på sin blogg:

Man blir minst sagt upprörd över de som gnäller och klagar när massvaccineringen påbörjats på Örebromässan! Dessutom har Nerikes Allehanda lyckats(återigen) att bara se problem, utan att ge en bakgrund till den svåra planering och genomförande som vaccinering av invånare i Örebro innebär.

Allt detta är ju något utöver det vanliga, som innbär mycket svåra planeringsförutsättningar och ett genomförande som inte kan liknas med något annat. Då klagar folk över köer, dimma och dålig sikt på E20 till mässan, att vaccinet tar slut osv. Det är ynkligt och svagt.

Det är en rätt så hård sak, att kalla de örebroare man är vald att företräda, för ynkliga och svaga, eller åtminstone påstå att deras beteende är ynkligt och svagt. Bara ordet ”gnäll” tycker jag personligen är starkt.

Under dagen och i veckan har jag nämligen nåtts av en rad extremt oroande nyheter. På vissa barnavårdcentraler har det delats ut nummerlappar till alla som ska få vaccin så att de andra kan få beskedet att de får vända. Men då har det delats ut för många lappar, så även barn och föräldrar som väntat i timmar i kaoset tvingas åka hem, utan spruta och utan förtur till efterföljande dags vaccineringar. Det är lätt att komma med påpekanden, när man som Lennart har ett hyfsat flexibelt jobb, men alla har inte så förbannat lätt att komma ifrån. Alla har inte råd att komma ifrån.

Vidare skriver Lennart Bondeson:

Man kan fråga sig hur i hela världen vi i vår del av världen ska kunna klara av en riktigt svår krissituation, när man klagar så mycket just nu. Men det verkar som många inte klarar av ”mindre kriser”, som innebär förändringar i vardagsliv med köer – väntan , som kräver tålamod och lite uthållighet, samt att kunna acceptera att allt inte går som man tänkt sig, eller planerat för.

Jag tycker reaktionerna säger mera om läget bland medborgare – som räknar med att livet ska vara en enda rak motorväg! Jag blir lite förskräckt över all detta. De insändare som skrivs med stor kritik är givetvis ”anonyma”. Det är inte trovärdigt med anonym kritik.

Det är ju lätt för Lennart Bondeson, detta välbetalde kommunalråd, att totalt dissa medborgare som tror att livet ska vara en rak motorväg. Om det är en ny taktik, att så totalt såga detta verklighetens folk, som Krisdemokraterna tidigare sagt att man värnade, vet inte jag.

Men Lennart Bondeson nöjer sig inte med att totalsåga örebroarna. Han sågar också de politiker som tar tag i frågan.

Peter Dahlgren(s) har på ett populistiskt sätt också försökt göra politik av detta. Han har skrivit en Fråga till mig som ska besvaras i fullmäktige. Tyvärr var jag på tjänstesresa till Uppsala två dagar(Partnerskapet för Barnkonventionen), så svaret dröjer till decemberfullmäktige.

Hans fråga handlade om varför inte eleverna i Örebro kommun får vaccination i skolan. Beslutet är ingen politisk fråga, det är professionens – och jag litar helt på deras bedömning. Det är tragiskt att Peter Dahlgren(s) försöker vinna kortsiktiga politiska poänger, genom att ”utnyttja” en för hela samhället svår situation. Ibland blir jag så trött på att opposition försöker göra politik av allt. Det finns gränser, menar jag – när politiska vapen ska läggas ned, och då enighet bör råd. Vaccinationsfrågan – är självklart en sådan fråga.

Lennart Bondeson slutar med uppmaningen att vi ska sluta upp! Jo tack! Jag tror nog Lennart Bondeson får lov att räkna med en viss uppslutning de kommande dagarna, men kanske inte riktigt den han hade räknat med. Till saken hör ju att Lennart Bondeson själv inte behöver köa för att få sin vaccin. Vi anställda på rådhuset kommer få vaccin av ett privat bolag från och med vecka 49-50. Kanske utnyttjar Lennart Bondeson den förmånen och slipper köa i kylan och dimman och snålblåsten ute på Aspholmen. Om inte annat är det ju lätt att inte klaga då.

Detta blogginlägg som jag nu har skrivit är egentligen fullkomligt osannolikt. Det inser jag själva. Hade jag inte läst Lennart Bondesons blogg själv hade jag trott att jag själv ljög. Så för att bevisa att jag inte ljuger, här är Lennart Bondesons blogginlägg i bildformat.

Jag får inte riktigt bilderna att bli bra. Ni som har problem att se dem helt och hållet, klicka på dem så får ni fram dem en och en.