Miljöpartiet i Örebro har än en gång tagit ställning för högerpolitik

Idag kommer Miljöpartiet i Örebro på en presskonferens med övriga högerpartier berätta att de står kvar på den högra sidan. Allt annat vore en jordbävning. Men det är givetvis inte idag som Miljöpartiet i Örebro har blivit ett högerparti.

Tiotusentals människor har utförsäkrats. Människoliv har slagits i spillror, folk har fått flytta från hus och hem. Den borgerliga sjukförsäkringen är fruktansvärd, och Miljöpartiet har nationellt, och i andra kommuner, tydligt protesterat. Men inte Miljöpartiet i Örebro. Tvärtom! Här har Miljöpartiet så till den milda grad ställt sig på den högra kanten att man tillsammans med de borgerliga partierna har valt att hylla den moderatledda regeringens sjukförsäkringssystem. När Örebro kommun svarade på remissen på utförsäkringssystemet fanns nämligen två alternativa svar – ett hyllande och ett kritiskt från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Miljöpartiet i Örbro tog ställning för det hyllande.

Miljöpartiet i Örebro har också, såsom varande ett högerparti, i socialnämnderna i Örebro röstat för en sänkning av försörjningsstödet åt Örebros mest utsatta. Man har infört vårdnadsbidrag, förskolepeng, avskaffat rätten till heltider för kommunens personal, man har privatiserat kommunal verksamhet (ibland med ett direkt uselt resultat), man har brutit sitt vallöfte från 2006 om att inte sälja ut ÖBO-lägenheter, man har sagt nej till det största folkliga initativet i Örebros historia om en folkomröstning trots att man påstås vara ett folkomröstningspositivt parti. Man har också lagt ner skolor utan tillstymmele till vettig medborgardialog. Kort sagt: man har under hela mandatperioden på ett konsekvent och tydligt sätt fört en högerpolitik och sagt nej till en rödgrön politik för fler jobb och minskade klyftor.

Dessutom bör här sägas att man har i allra högsta grad bidragit till att Örebro har haft den kanske klantigaste kommunledningen på mannaminne. Vad folk kommer att prata om när de hör Werme och Bondeson om några år kommer att vara omläggningen av sten på Köpmangatan, livsfarliga trappor på Stortorget, hur stora företagsetableringar skrämts bort, hur örebroambassadörer hoppat av sina uppdrag, hur nattbussarna slutat gå vid 00.00 för att ansvarigt kommunalråd ”inte läst handlingarna”, hur uteserveringarna tvingades stänga klockan 23.00, hur politiker överskred befogenheter och fick blocköverskridande revisionskritik… bara för att nämna ett axplock.

Därför har det också varit tydligt att man har valt att säga nej till att ens föra dialog med oss inför ett eventuellt samarbete. Miljöpartiet i Örebro har helt och hållet stängt dörren, vilket har gjort det hopplöst att få till stånd ett trepartisamarbete på vänsterkanten.

Vad innebär detta då? Att valet är avgjort? Alls icke!

Trots att Nerikes Allehandas ledarredaktion än en gång försöker påstå att MP:s val nu avgör vem som ska få styra i Örebro är det allt annat än sant. Det är inte Miljöpartiet som avgör Örebros ledarskap, det gör örebroarna. Och faktum är att om Socialdemokraterna i Örebro lyckas med vår samtalskampanj så kommer vi att få cirka 45 procent av rösterna. Så stort är stödet för oss när vi är ute och knackar dörr, det märks tydligt. Tillsammans med Vänsterpartiet kommer vi att utgöra en kraftfull, kompetent och lyssnande kommunledning. Det får räcka med slarv nu! Det får räcka med högerpolitik.

I valet står två tydliga alternativ mot varandra. Du bestämmer.

Annonser

De flesta människor gillar choklad, vem gillar Mats Odell?

Igår presenterade Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet en överenskommelse som innebär 12 miljarder kronor mer till välfärden. Mer pengar till sjukvård, vård, skola och omsorg. Mot detta står en allians som istället vill sänka skatterna, vilket kommer tvinga välfärden till ytterligare enorma besparingar. Alternativen är tydliga – ingen kan säga något annat.

Alliansen stod svarslösa i sak och fick istället ta till dyngspridararsenalen. Mats Odell, en av politikens veteraner, sköts fram för att kommentera satsningarna. Han gjorde det med en metafor:

Det är ren Tobleronepolitik. Man tar det på kortet och skickar fakturan till svenska folket

Detta blev nu folk så klart upprörda för. Så säger man inte. Och folk har givetvis rätt. Så säger man inte. Speciellt därför att ”Tobleronepolitik” inte är något vedertaget begrepp för att ta saker på kort och sedan skicka fakturan till svenska folket. Jag antar att det på något sätt skulle beskriva Mona Sahlins agerande på nittiotalet, för drygt 16 år sedan, då chokladsorten hamnade i fokus. Men Mona Sahlin skickade aldrig någon nota till svenska folket – hon betalade allt själv, även om hon i ett första led betalade med ett annat kreditkort. Det var inte rätt, givetvis, men hon har sonat sitt agerande långt mer än vad andra politiker har tvingats till. Men det hon gjorde var inte brottsligt – det har åklagare avgjort genom att inte väcka åtal. Att då påstå att det Mona Sahlin gjorde på nittiotalet skulle handla om förskingring, vilket Odell nu gör, är faktiskt i sin tur förtal.

Så Tobleronepolitik är ett felaktigt och plumpt sätt att försöka få fokus att handla om Mona Sahlins agerande 16 år tillbaka i tiden istället för välfärdssatsningar under kommande fyra år. Jag är inte orolig för att folk inte kommer att se det. De kommer se Mats Odells uttalande som ett tecken på desperation, ett tecken på att man faktiskt börjar tappa greppet. Kanske kommer de istället säga att: ”Choklad är ju gott, usch däremot för Krisdemokrati!” Krisdemokraterna är på väg ut ur riksdagen, borgarna är på väg ut ur Rosenbad. Den politik de har fört under de senaste åren har ökat klyftor utan att skapa jobb. Välfärden har tvingats till nedskärningar. Då är det roligare att prata om händelser sexton år tillbaka i tiden och förvränga dem.

Men Mats Odell har även fel i bisatsen om det han kallar Tobleronepolitiken. Självklart kommer välfärdssatsningarna att vara fullt ut finansierade. Nu på måndag presenterar de rödgröna sin budgetmotion – den kommer att berätta hur allt ska finansieras och i vilken takt det ska genomföras. Mats Odell får hålla sig till tåls och dämpa hettan.

Vi låter väljarna ta ställning till vem som lämnar ”ett mörkt arv”

Igår skulle den samlade högern ha presenterat en rapport som skulle berätta hur förträffliga deras skolnedläggningar har varit för örebroarna, hur bra det har blivit och hur framgångsrika de har varit rent ekonomiskt. Något säger mig att så här dagen efter tycker nog högerkoalitionen att den där rapporten, den skulle vi nog inte ha släppt.

Rapporten är inte bara ett hafsverk, den innehåller dessutom lögner och bryter på ett synnerligen opassande sätt mot reglerna över hur kommunens logotyp ska finnas på partipolitisk propaganda. Där ska den nämligen inte finnas alls, men när högern släpper rapport om sin egen förträfflighet (och Socialdemokraternas uselhet) gör de det med en rapport undertecknad av ”kommunledningskontoret” med kommunens logga, och på pressmeddelandet som skickade ut så är det kommunens logga och ”Barn och utbildning” som är avsändare.

Detta är, förutom att det är enormt otillåtet, problematiskt av flera skäl. Att använda Örebro kommuns logotyp till denna typ av dynga sänker kommunens varumärke och öppnar upp för en flodvåg av propaganda från de partier som för tillfället formar majoriteten betalda av kommunen och våra gemensamma skattepengar. Svarar man dessutom på påståendena i rapporten, vem skriver man till då? Kommunledningskontorets chef, som är kommundirektören Staffan Isling. Är det tjänstemannaledningen som har författat denna rapport? Knappast va?

Är rapporten diarieförd? Det bör den vara om det är en allmän handling författad av kommunledningskontoret. Men i och med att det handlar om propaganda, lögnaktig sådan, bör den definitivt inte hamna i något annat fack i kommunens diarie än pappersstrimlarens.

Men om vi lämnar de frågorna för ett tag och går till själva innehållet i rapporten inser vi snabbt att detta inte är en produkt gjord av tjänstemän. Den osar inte direkt kompetens och faktakoll och framförallt inte av gediget arbete. Själva grundansatsen i rapporten är fel. Det talas nämligen om ett mörkt ”arv” från tidigare kommunledningar. Här kan det finnas tillfälle för högerkoalitionen att påminnas om att ett parti i nuvarande kommunledningen även ingick i den förra, och bär med andra ord ett rätt så stort ansvar för detta mörka arv. Givet att det finns ett sådant. Vilket det givetvis inte gör.

Att lägga ner skolor är ingen tävling. Vem som lägger ner flest platser är ingen vinnare. Det är en jobbig process som förtjänar att ta tid och göras på ett bra sätt. Det försökte vi göra, och jag tror också att vi lyckades. Inte så att alla blev nöjda, men vi försökte föra en bra dialog med dåtidens berörda. Jag satt i skolnämnd sydväst under förra mandatperioden och deltog aktivt i medborgarkontakter av olika slag. Föräldrar tackade också mig för det. Det var roligt och givande för mig att få höra deras tankar och åsikter. Vi lyssnade. På varje grundskola bjöd vi in till stormöten där det kom allt mellan ett femtiotal och flera hundra. Vi pratade, vi lyssnade och tog in.

Det försökte högern härma, men det tycker de nu så här i efterhand inte var något bra. Dialog var inget bra. Folket var ju inte så böjliga som de hade hoppats. I framtiden vill Lennart Bondeson införa någon sorts maxgräns över hur många han kan tänka sig att prata med på samma gång.

Jag är helt övertygad om att högerns skräck för möten med mycket folk beror på att de inte är så många på deras medlemsmöten. De tycker liksom det blir lite obehagligt om det är fler än de närmaste fem. Vi sossar gillar medborgarmöten, och vill många medborgare prata med oss så är det något väldigt positivt.

Men trots dessa framgångsrika medborgardialoger kunde vi gå till beslut. Och här kommer vi till det fina i kråksången. Under förra mandatperioden minskades skollokalerna i kommunen med cirka 1700 platser, betydligt fler än under innevarande mandatperiod. Och trots dessa skolreduceringar satsade vi på skolor. Vi lade ett stort renoveringsprogram som innehöll renoveringar på OP-skolan, Almbyskolan, Mariebergsskolan med flera. Vi lade en generell renoveringspott på 3000 kronor per elev. Vi byggde även ut förskolan med fler avdelningar än vad sittande majoritet har gjort. Vi var kraftfulla, framgångsrika, lyssnande – allt det som högern i Örebro inte är.

Så det mörka arv som den gamla kommunledningen lämnade, det finns inte. Det är ett påhitt. Tvärtom drev vi ett bra arbete men på grund av Miljöpartiet fick Örebro kommun en ny ledning och med den har liksom allt det arbetet havererat. Skolor har lagts ned på ett fruktansvärt cyniskt sätt. På sommaravslutningarna har eleverna inte vetat vilken skola de skulle läsa i på hösten. Folk har hört av sig till oss med gråten i halsen och frågat efter besked. Medborgarkontakterna har inte skötts. Titta bara på de underliga turerna kring Rudbecksskolan, där Lotta Olsson och Lennart Bondeson hela tiden gett olika besked.

Örebro behöver en ny kommunledning. Det är 143 dagar kvar till valet.

  • 07:31 RT @jonas_orebro: Nu säger @kentpersson att han vill ha rätt till heltid för kommunens anställda. Varför har han då röstat mot det i kf? #
  • 08:40 Är helt säker på att Åsa Torstensson kommer ersätta Maud som partiordförande vilken dag som helst nu #
  • 09:08 @Andreajovell Alls icke – tänk vad roligt det vore! 🙂 #
  • 09:08 @anna_kettner Precis! 😉 #
  • 22:42 @Andreajovell Jag är lite ironisk, ok då 🙂 #
  • 23:48 RT @alexschulman: Har jobbat hela dan och missat Odells kommentar om Sahlin Toblerone-politik. Jag visste inte att denne Odell var så fånig. #

http://twitter.com/politikern