Debatten om ÖBO visar varför det är viktigt med ett maktskifte i Örebro

Just nu pågår en debatt i kommunfullmäktige i Örebro om huruvida ÖBO (Örebrobostäder AB), det allmännyttiga bostadsbolaget i Örebro, ska ha rätt att bilda fem stycken dotterbolag som i sin tur ska säljas för att högerns ideologiskt betingade försäljning av 1 500 ÖBO-lägenheter ska kunna göras på ett ”skattemässigt bättre sätt” som Staffan Werme (FP) nyss uttryckte det. Men frågan är givetvis, som Peter Dahlgren (S) sade, ”större än så”.

Faktum är att frågan är enormt stor.

Jan Zetterqvist (S) gjorde en snabb huvudräkning att ÖBO har cirka 23 000 lägenheter. Bor det i snitt 2 personer i varje lägenhet blir det alltså ungefär 46 000 personer som direkt påverkas av att vi faktiskt just nu inte vet vilka 1 500 lägenheter som högerkoalitionen vill sälja. Blir det din lägenhet? Eller din? Eller din dotters, sons, grannes? Ingen vet – inga underlag finns – men beslut ska ändå tas.

Frågan om utförsäljning är betydligt större än de skattetekniska detaljerna. Den förtjänar tas på större allvar än så. När Hyresgästföreningen samlade in över 11 000 namnunderskrifter för en folkomröstning om försäljning av ÖBO var det för att åtminstone två partier på den borgerliga flanken, Krisdemokraterna och Miljöpartiet, innan valet varit tydliga med att ÖBO inte borde säljas ut. Många människor har också gjort ett aktivt val att bo i ÖBO och därmed går majoritetens beslut att sälja lägenheter emot deras uttryckliga vilja. Sådana beslut bör rimligtvis diskuteras ordentligt. En sådan vilja saknade majoriteten idag.

Moderaternas kommunalråd, och en av kandidaterna till att leda Moderaterna efter valet 2010, Inger Högström-Westerling, kallade debatten för ”patetisk” och en ”slaskdebatt”. Orsaken var att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet inte enbart debatterade om detaljfrågorna utan ville lyfta diskussionen till en del i vad det faktiskt handlar om – människors hem. Argumentationen var visserligen ett bottennapp, men många i högerkoalitioen argumenterade på samma sätt. De ville ha en skatteteknisk debatt, i en fråga som borde handla om vad den faktiskt handlar om.

Själva sakfrågan, en ideologiskt betingad försäljning av människors hem, ville egentligen ingen i högerkoalitioen ta på allvar. Några försökte göra det till en integrationsfråga, andra att den inte var så viktig – men ingen stod riktigt för att det faktiskt var det som borde diskuteras.

Istället kom argumenten att handla om huruvida oppositionen borde ha debatterat försäljningen överhuvudtaget. Att ta 11 000 protesterande örebroares oro på allvar var tydligen patetiskt. Att vilja diskutera en viktig utförsäljning var tydligen en slaskdebatt. Behovet av ett nytt styre i Örebro har nog aldrig visat sig vara större.

Annonser

Lena Baastads lag är presenterat – Vilket gäng!

Idag presenterade Lena Baastad sitt lag med de politiker som ska jobba allra närmast henne i valrörelsen. Laget består av:

Lena Baastad, kandidat till kommunstyrelsens ordförande i Örebro
Lena Baastad har av valberedningen föreslagit att toppa listan inför kommunvalet i Örebro 2010. Hon är idag andre vice ordförande i kommunstyrelsen och i programnämnd Barn och utbildning. Lena Baastad är en sann ledare, men goda egenskaper för att leda Örebro kommun inför de utmaningar som kommunen står inför de kommande decennierna. Hon kommer bli en lysande kommunstyrelseordförande och dessutom Örebros första kvinnliga. Hon är 35 år, småbarnsförälder och har många goda erfarenheter i bagaget. Lena Baastad är därtill en lyssnande politiker, en samtalspolitiker och en konsensussökare!

Lars-Erik Soting, arbetsmarknadsfrågor
Lars-Erik Soting är idag fackligt aktiv inom LO och i IF Metall. Han har ett starkt stöd både i facket och i partiet och bland örebroarna. I vårens Europaparlamentsval fick han både numeriskt och procentuellt ett betydligt starkare stöd än vad exempelvis Staffan Werme fick. Han har givetvis både kvalifikationerna och engagemanget som krävs för att arbeta med att skapa fler jobb i Örebro!

Lena Beime, näringslivsfrågor
Precis som Lena Baastad sa på pressträffen idag är Lena Beime ”ny” i politiken, fast hon varit politiskt aktiv i en hel del år nu. Men som egen företagare, med kontakter med några av Sveriges mest folkkära artister som Per Gessle, Björn Skiffs och Peter Flack, för hon definitivt in flera nya perspektiv i politiken.

Björn Sundin, samhällsbyggnadsfrågor
En av Örebros mest erfarna politiker, trots att han relativt sett är relativt ung. Kommer klara samhällsbyggnadsfrågorna galant tillsammans med de övriga där.

Fisun Yavas, äldrefrågor
Fisun Yavas arbetar idag som äldreombud på Länsstyrelsen och har bra kompetens inom det området. Hon har sett vad som behöver göras och har förmågan att göra det.

Thomas Esbjörnsson, barn och utbildning
Med erfarenheter från Lindesberg och landstinget, men också sedan tidigare från Örebro, är Thomas Esbjörnsson en nygammal örebropolitiker. Jag känner Thomas mest från arbetet med ESP-föreningen i Örebro (Socialdemokratiska europaföreningen) och vet att han kommer att göra stor nytta i kommunpolitiken i Örebro framöver.

Alaa Idris, integration och demokrati
Yngst i laget, men rikspolitiskt definitivt mest erfaren. Många år inom SSU har gett henne ett kontaktnät som hon kommer att få nytta av i riksdagen, där hon förhoppningsvis hamnar efter valet. Men i kommunpolitiken fram till valet kommer hon arbeta med integrations- och demokratifrågor, riktiga hjärteområden för henne!

Peter Dahlgren, miljö och klimat
Och det går inte att prata om hjärta utan att i samma mening prata om Peter Dahlgren. Större hjärta och engagemang för miljöfrågor går nog inte att hitta hos en person som därtill har ett stort engagemang för många andra frågor. En breddpolitiker som lever som han lär!

Jag är stolt över att jobba med dessa människor. Vid sidan om dem kommer det givetvis finnas många andra som arbetar i valrörelsen, framförallt alla hundratals medlemmar och engagerade som lägger ner timmar och dagar för att vinna valet i Örebro 2010. Valet 2010 vinns inte av Lena Baastad eller hennes lag – det vinns av alla socialdemokrater som gör en insats! Så låt oss göra det – vi har ett val att vinna!

Är örebroare som klagar på vaccineringskaoset ”ynkliga” och ”svaga”?

Debatten om vaccineringen till svininfluensa går hög. Konstigt vore det annars. Det är en gigantaktion som just nu genomförs och det vore helt orimligt om den inte kunde få diskuteras. Dessutom tror jag att massvaccinering inte är något undantag från det jag själv nyss formulerade som demokratins gyllene regel: Det som inte tål att diskuteras ska heller inte genomföras.

Givetvis måste diskussionerna föras på ett hyfsat sansfullt sätt av oss politiker. Vi är om inte annat valda för att försöka lösa knutar och förbättra villkoren.

En som tycker som jag, fast hundraprocent tvärtom, är kommunalråd i Örebro kommun för Krisdemokraterna. Han heter Lennart Bondeson. Han fick en fråga av socialdemokraten Peter Dahlgren idag om massvaccineringen (varför inte skoleleverna får vaccineringen på skolorna utan tvingas köa för att få vaccin av skolhälsovården) på kommunfullmäktige som Lennart Bondeson inte svarade på då han var på tjänsteresa.

Uppsala tydligen. Det är en fin stad.

Jag vet inte hur välkomstkommittén ser ut när Lennart Bondeson anländer till Örebro igen. Kanske blir den inte så stor. För hur skulle du välkomna en person som tycker att du är ”ynklig” och ”svag”?

Idag skriver Lennart Bondeson på sin blogg:

Man blir minst sagt upprörd över de som gnäller och klagar när massvaccineringen påbörjats på Örebromässan! Dessutom har Nerikes Allehanda lyckats(återigen) att bara se problem, utan att ge en bakgrund till den svåra planering och genomförande som vaccinering av invånare i Örebro innebär.

Allt detta är ju något utöver det vanliga, som innbär mycket svåra planeringsförutsättningar och ett genomförande som inte kan liknas med något annat. Då klagar folk över köer, dimma och dålig sikt på E20 till mässan, att vaccinet tar slut osv. Det är ynkligt och svagt.

Det är en rätt så hård sak, att kalla de örebroare man är vald att företräda, för ynkliga och svaga, eller åtminstone påstå att deras beteende är ynkligt och svagt. Bara ordet ”gnäll” tycker jag personligen är starkt.

Under dagen och i veckan har jag nämligen nåtts av en rad extremt oroande nyheter. På vissa barnavårdcentraler har det delats ut nummerlappar till alla som ska få vaccin så att de andra kan få beskedet att de får vända. Men då har det delats ut för många lappar, så även barn och föräldrar som väntat i timmar i kaoset tvingas åka hem, utan spruta och utan förtur till efterföljande dags vaccineringar. Det är lätt att komma med påpekanden, när man som Lennart har ett hyfsat flexibelt jobb, men alla har inte så förbannat lätt att komma ifrån. Alla har inte råd att komma ifrån.

Vidare skriver Lennart Bondeson:

Man kan fråga sig hur i hela världen vi i vår del av världen ska kunna klara av en riktigt svår krissituation, när man klagar så mycket just nu. Men det verkar som många inte klarar av ”mindre kriser”, som innebär förändringar i vardagsliv med köer – väntan , som kräver tålamod och lite uthållighet, samt att kunna acceptera att allt inte går som man tänkt sig, eller planerat för.

Jag tycker reaktionerna säger mera om läget bland medborgare – som räknar med att livet ska vara en enda rak motorväg! Jag blir lite förskräckt över all detta. De insändare som skrivs med stor kritik är givetvis ”anonyma”. Det är inte trovärdigt med anonym kritik.

Det är ju lätt för Lennart Bondeson, detta välbetalde kommunalråd, att totalt dissa medborgare som tror att livet ska vara en rak motorväg. Om det är en ny taktik, att så totalt såga detta verklighetens folk, som Krisdemokraterna tidigare sagt att man värnade, vet inte jag.

Men Lennart Bondeson nöjer sig inte med att totalsåga örebroarna. Han sågar också de politiker som tar tag i frågan.

Peter Dahlgren(s) har på ett populistiskt sätt också försökt göra politik av detta. Han har skrivit en Fråga till mig som ska besvaras i fullmäktige. Tyvärr var jag på tjänstesresa till Uppsala två dagar(Partnerskapet för Barnkonventionen), så svaret dröjer till decemberfullmäktige.

Hans fråga handlade om varför inte eleverna i Örebro kommun får vaccination i skolan. Beslutet är ingen politisk fråga, det är professionens – och jag litar helt på deras bedömning. Det är tragiskt att Peter Dahlgren(s) försöker vinna kortsiktiga politiska poänger, genom att ”utnyttja” en för hela samhället svår situation. Ibland blir jag så trött på att opposition försöker göra politik av allt. Det finns gränser, menar jag – när politiska vapen ska läggas ned, och då enighet bör råd. Vaccinationsfrågan – är självklart en sådan fråga.

Lennart Bondeson slutar med uppmaningen att vi ska sluta upp! Jo tack! Jag tror nog Lennart Bondeson får lov att räkna med en viss uppslutning de kommande dagarna, men kanske inte riktigt den han hade räknat med. Till saken hör ju att Lennart Bondeson själv inte behöver köa för att få sin vaccin. Vi anställda på rådhuset kommer få vaccin av ett privat bolag från och med vecka 49-50. Kanske utnyttjar Lennart Bondeson den förmånen och slipper köa i kylan och dimman och snålblåsten ute på Aspholmen. Om inte annat är det ju lätt att inte klaga då.

Detta blogginlägg som jag nu har skrivit är egentligen fullkomligt osannolikt. Det inser jag själva. Hade jag inte läst Lennart Bondesons blogg själv hade jag trott att jag själv ljög. Så för att bevisa att jag inte ljuger, här är Lennart Bondesons blogginlägg i bildformat.

Jag får inte riktigt bilderna att bli bra. Ni som har problem att se dem helt och hållet, klicka på dem så får ni fram dem en och en.

Visst borde väl skolorna vaccinera barnen och ungdomarna?

Jag tillhör åldersmässigt den grupp svenskar som har störst risk att drabbas av den nya influensan, tidigare (A)H1N1, tidigare svininfuensan, tidigare baconfebern, tidigare grishostan, tidigare nöffviruset. Jag är nämligen ung.

Yngre än jag är alla elever på Örebro kommuns skolor. Med tanke på att de alltså rent åldersmässigt löper större risk än andra att drabbas (och att de givetvis också då dagligdags umgås med andra som löper stor risk) borde det inte vara konstigt om ungdomarna vaccineras på skolorna i Örebro, vilket sker i exempelvis Askersund där eleverna vaccineras av skolhälsovården där.

En som tycker att det också borde vara fallet i Örebro är socialdemokraten Peter Dahlgren som har ställt en fråga till skolkommunalrådet Lennart Bondeson (KD) som kommer att diskuteras på kommunfullmäktigesammanträdet på onsdag.

Frågan lyder:

Örebro kommun har fattat beslut om att personal inom skolhälsovården inte ska vaccinera barn i skolorna. Efter beslutet kommer de istället tjänstgöra vid vaccinationen på Örebromässan.

Det innebär att barn i skolålder ska ta sig till mässan med förälder eller annan vuxen. Skolhälsovården finns till skillnad från Örebromässan nära skolbarnen. Landstinget har tydligt pekat ut barn och ungdomar som en särskilt viktig grupp för vaccination. De drabbas i stor utsträckning av den nya influensan, och de behöver ofta specialistvård.

Med anledning av detta vill jag fråga ansvarigt kommunalråd Lennart Bondeson (KD):

– Vilka problem ser du med att skolhälsovården inte vaccinerar barn mot den nya influensan i skolorna?

Vi får se vad Lennart Bondeson svarar, men jag tror det vore klokt att utföra vaccineringen av eleverna på kommunens skolor istället för att även de ska behöva trängas i rekordköerna vid mässan.