Försökte titta på ”Korseld” med Mona Sahlin, men det känns inte som att det programmet fått det lyft det behöver. Sanna Rayman och Katrine Kielos ställer bra och kloka frågor, men jag tror programmet skulle tjäna på två personer med mer ”framför-tv-vana”.
Men det jag reagerade på mest med det senaste programmet är inte att programledarna inte är tillräckligt bra utan Sanna Raymans val av ord.
Vilket ord du väljer är viktigare än mycket annat. Hur du definierar din omgivning kan både öka folks förtroende för dig, likväl som minska folks förtroende. Ord som ”utanförskap”, ”bidragsberoende” och ”arbetslinje” är ord som låter lätt att vara mot respektive för, men om du begrundar ett tag på vad de faktiskt betyder tror jag du får mindre svar än innan du började begrunda. För när är man egentligen ”utanför”, och när är man egentligen ”beroende” av bidrag?
Är barnfamiljen med relativt trygga inkomster bidragsberoende för att de skulle få det tufft utan barnbidraget på kanske 2-3000 i månaden? Relativt många svenskar skulle få tufft med ett inkomstbortfall på 3000 kronor i månaden.
Och utanför… visst finns det människor som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid och visst finns stadsdelar där en större andel människor stått utanför än i andra storleksmässigt jämförbara stadsdelar, men innebär det att den personen per definition lever i ”utanförskap”? Och om det finns utanförskapsområden, hur utanför är de som har det bäst ställt i det området?
Nu i ”Korseld” ville Sanna Rayman inte ta ordet ”förmögenhetsbeskattning” i sin mun utan istället konsekvent använda ordet ”besparingsskatt”. Det är skickligt att försöka finna ett nytt ord på en skatt som förmodligen har ganska stort stöd. För många människor tycker att det är lite uppseendeväckande att de människor som har det bäst ställt har blivit av med förmögenhetsskatt, fastighetsskatt och fått kraftigt sänkta inkomstskatter samtidigt som var tredje ungdom snart går arbetslös och den skattefinansierade välfärden dräneras på resurser. Klyftorna har ökat i Sverige och för en ny socialdemokratisk regering blir det en av de främsta uppgifterna att göra någonting åt det.
Och just förmögenhetsskatten, som genererar ett antal miljarder varje år, är en av de skatter som har störst stöd i folklagren men som retar rika borgare allra mest.
Innan jag forsätter ska här inflikas att jag fullt väl känner till alla brister som fanns med den gamla förmögenhetsskatten. Därför är det ju viktigt att komma ihåg att den förmögenhetsskatt som införs efter 2010 om Socialdemokraterna vinner valet är en ny, modern sådan.
Men då stödet för skatten, eller rättare sagt: en skatt på förmögenheter, är stort måste borgarna försöka hitta på något nytt. Då kom ordet ”besparingsskatt” in i bilden. Och då de flesta av oss har besparingar i liten utsträckning så låter ju en skatt på tusenlapparna föga önskvärd, ens för en skatteälskande socialdemokrat som jag själv.
Och det är ju inte det som det handlar om. Även om det finns en lycklig skara människor som lyckats spara ihop miljonbelopp är den skaran människor liten. De flesta har ärvt sina pengar eller fått dem på något sätt. Vilket är legitimt och schysst, men inte samma sak som sparat ihop. Sen tycker jag att den som lyckats spara ihop till mångmiljonbelopp gott kan vara med och dela med sig en del av de pengarna via skattsedeln också.
Jag tror på ett progressivt skattesystem där vi alla är med och betalar efter förmåga. De som har en större betalningsförmåga betalar lite mer än de som har en mindre betalningsförmåga. Jag vill bygga ett samhälle kring solidaritet och gemensamma lösningar och då finns det ingen plats för logiken bakom att gynna dem som har det bäst ställt samtidigt som dem som har det tuffast får det än tuffare. Därför röstar jag på Socialdemokraterna 2010.
John Johansson(s) blogg 
Hejsvejs!
Du har sett programmet men missade visst att förmögenhetsskatten tog in ca 6-7 miljarder, att den nu föreslagna enligt Sahlin ska ta in 3-4 miljarder. Ställ detta emot att det finns beräkningar – från Skatteverket – på att förmögenhetsskatten jagade ut 500 miljarder ur landet på 20 år.
Och om du tror på ett progressivt system borde du rimligen reagera på att Sahlin talar om ett golv och ett tak i sin nya förmögenhetsskatt. Det innebär att progressiviteten vid ett givet läge tar stopp, för att inte förarga de allra allra rikaste.
Således tar den in lite mindre och jagar kanhända ”bara” ut 300 miljarder. Som gör bättre nytta i Sverige…
MVH
Sanna Rayman
Hejsvejs 🙂
De där beräkningarna på vad förmögenhetsskatten ”jagar” ut tycker jag känns svåra att riktigt ta på fullt allvar. Visst förekommer det att folk tar sitt kapital och smiter, men hade inte förmögenhetsskatten funnits och de istället haft kapitalet i Sverige hade det kapitalbeskattats och också kostat pengar.
Jag är mer en principiell försvarare än en teknisk. För mig är det viktigt att stora förmögenheter beskattas, av flera skäl. Jag tycker det vore horribelt att tänka att, iom att ni också vill sänka kapitalskatterna, de allra rikaste i Sverige bara ska få bli rikare samtidigt som vi inte har råd med den mest elementära välfärden i vårt land.
Exakt hur, tekniskt, vi åstadkommer detta utan att oönskade effekter uppstår, är jag inte tillräckligt klok för att avgöra. Men helt klart är att det gamla systemet inte var tillräckligt bra.
Det är i huvudsak inte en besparingsskatt utan en värdestegringsskatt, de flesta med dessa miljoner har inte sparat ihop dem utan placerat och tjänat på värdestegring inte minst inom fastigheter och bostäder.
Sen kan man fråga sig varför man tror det är viktigt med denna symbolbeskattning, de samlade skatteintäkterna var 2008 ungefär 1 200 miljarder enl SCB och den offentliga konsumtionen 835 miljarder. Den av S uppumpade förmögenhetsskatten är närmast felräkningspengar i sammanhanget, och mindre förändringar i definitioner och uppskattningar av den offentliga balansräkningen utgör långt större belopp.
Symbol och plakatpolitik kan nog vara trevligt men det här påverkar inte på minsta sätt den sedan länge pågående förskjutningen från de många till de få, sk högervridning.
Och om det endast skulle drabba som Sahlin sa förmögenheter mellan 5 – 10 miljoner är det ett direkt attack mot Hägglunds ”vanliga” folk. 😉
Förövrigt en mycket märkligt sätt att säga att de rika skall bidra mer när man exkluderar de verkligt rika. Dessutom med den ekonomiska politik som böde höger och vänster regimer fört här i landet normala villor i de större städerna snart upp i de beloppen.
Här kan man notera en egenhet hos de halvhjärtade försvararna av en viss progressivitet i skatterna, de är så förbannat kamerala och trångsynta att de är helt oförmögna att justera nivåerna när de börjar drabba breda grupper. Så var det med den progressiva skatten, istället för att resolut justera upp nivåerna lät man den krypa ner och slå mot breda grupper, samma med förmögenhetskatt och fastighetsskatter. Resultatet blev att man förlorade allt.
En annan sak som man kunde notera var när Rydman skulle propagera för att de som tjänade mest fick något större skattesänkning, hon påstod att de tjänar mest betalar 35% av skatten på arbete. Mona tyckte det var som det skulle. Man skulle kunna tänka sig att en som säger sig vara en representant för de många skulle reagerat på att 89% inte står för en större del, dvs tjänar mer och därmed betalar större andel. De nämnda siffrorna är ju en bilda av ojämlikhet i samhället.
”Att sprida ut makt och välfärdens goda en smula jämnt bland människor går bara med en enda metod: att ha brist på arbetskraft. Över hela ekonomin jämnt fördelad brist på arbetskraft. I sista hand är det här vars och enda människovärde definieras. Det är detta som kan ge kvinnor och ungdomar ett egenvärde: att deras tjänster verkligen efterfrågas och behövs. Inte därför att någon tycker att det är rättvist och skäligt och vill vara storsint. Utan därför att deras tjänster har ett stort ekonomiskt värde.”
Sven Grassman – Det plundrade folkhemmet
Får inte rikgtigt ihop det här… Trots att förmögenhetsskatten mycket väl kan bli +-0 i statskassan är det viktigt?
”Jag är mer en principiell försvarare än en teknisk. För mig är det viktigt att stora förmögenheter beskattas, av flera skäl. Jag tycker det vore horribelt att tänka att, iom att ni också vill sänka kapitalskatterna, de allra rikaste i Sverige bara ska få bli rikare samtidigt som vi inte har råd med den mest elementära välfärden i vårt land.”
Menar du då att rikedommar ska beskattas för att det finns problem i välfärden, även om skatterna inte hjälper att förbättra välfärden??
De som har det svårt får det inte svårare för att de som har den bra får det bättre. Det politiska målet måste vara att förbättra för dem som har det svårt, inte att försämra för dem som har det bra.
Mvh
Joel Falk
Vi ska givetvis inte införa förmögenhetsbeskattningen igen.. Symbolika summor som kommer staten tillgodo, men som gör att kapitlet flyr landet igen. Det finns ett land i Europa som nu har förmögenhetsskatten kvar och då ska vi inte heller bli det andra. Vi måste även titta på vår omvärld. Kapital är bra, det vet alla!
Tänk lite längre, brukar jag säga och säger det igen. 🙂
Joel: +1
Mycket bra replikerat. Bloggaren verkar ha en lapsus i resonemanget där.