Blind privatiseringsiver hotar om högern vinner valet


Den borgerliga regeringen ska utvärdera alliansens välfärdspolitik. Gott så. Utvärderingar är något positivt och med tanke på att fokus för alliansregeringen har varit att sänka skatten är vi nog rätt så många som väntar på hur alliansens svar på argumentet att sänkt skatt faktiskt urholkar välfärden ser ut. Hittills har ju borgarna likt papegojor skrikit ut sin fascination för sänkt skatt, oavsett vad skälet till skattesänkningen än må vara och oavsett vad som sägs vara den önskade effekten. Sänkt skatt påstås både höja kvaliteten i välfärden, höja sysselsättningen, öka tillväxten, rädda ekonomin och – vilket är kanske allra mest konstig – generera skatteintäkter till staten.

I en debattartikel i Dagens Industri idag (ännu inte på nätet) berättar näringsminister Maud Olofsson, C, och socialminister Göran Hägglund, KD, att Signhild Arnegård Hansen, avgående ordförande i Svenskt Näringsliv, ska Att borgarnas välfärdspolitik. Nu ska ”nästa steg” i förnyelsen av välfärden tas, berättar de två ministrarna.

Att låta Arnegård Hansen leda utvärderingen av välfärdspolitiken visar vilken inställning till välfärd som regeringen har. Att det är näringsminister Maud Olofsson som har skrivit under debattartikeln och att hon står före Göran Hägglund visar det ytterligare. Välfärd är inte en demokratiskt förvärvad rättighet, inte ett skyddsnät eller en gemensam angelägenhet för att skapa ett rikare liv och nya möjligheter för oss alla där behov går före plånbok, i alliansens ögon. Välfärd är en marknadsangelägenhet – ett område underlägset den absolut viktigaste frågan: företagsamheten i Sverige.

Jag gillar privata företag. De skapar jobb, sysselsättning och skatteintäkter vilket i sin tur ökar möjligheterna att finansiera en kvalitativ välfärd. Jag tycker också att privata företag kan vara med och utveckla och höja kvaliteten i välfärdsområdet. Men det ska vara på människornas villkor – inte på marknadens villkor. Här är en ideologisk skiljelinje mellan höger och vänster i svensk politik.

I debattartikeln idag berättar de två ministrarna om ”ett antal reformer” som höjt kvaliteten i välfärden, enligt dem. Men istället för att berätta om hur det har påverkat människor eller möjligheten för kommun, landsting och stat att erbjuda en solidarisk välfärd där behov går före plånbok berättas om hur företag har fått det lättare att tjäna pengar. Kvinnor får får lättare att starta bolag, vilket ju låter positivt, men det är ju inte en isolerad konsekvens av politiken. Det ökande företagstänkandet får andra effekter. Vinstintresset blir överordnat. Och då spelar det ingen roll om det är kvinnor eller män som driver företaget.

Tillväxtverkets rapport visar också tydligen att högerstyrda kommuner är ”betydligt mer benägna” att ”öppna välfärden för företagande” än rödgrönt styrda kommuner. Detta hade lika gärna kunnat skrivits som att högern är betydligt mer benägen att låta våra skattemedel försvinna utomlands till singaporianska riskkapitalbolag än att investeras i kvalitetshöjande åtgärder.

I Örebro, den kommun jag känner bäst, har högern styrt i snart 3,5 år. Välfärden har ”utvecklats” , det kan jag inte förneka, men jag kan med fog påstå att den har utvecklats åt fel håll. Det utmärkta systemet med hemservice (som vi socialdemokrater föreslog redan 2006) har kopplats till lagen om valfrihet, LOV, vilket gjort att kommunen har behövt inrätta en tjänst som bara förmedlar alla företag till de äldre som kan välja vem som ska komma och klippa deras gräs. När jag pratar med människor är det få som lyfter behovet av att ha tiotalet företag att välja mellan när det gäller den typen av service. Istället vill folk ha kontakt med så ”få” människor som möjligt (få i bemärkelsen litet antal – men i regel vill man träffa den/de personen/erna ofta). Nu blir det tvärtom. Med syfte att förbättra företagandet tvingas äldre göra hundratals val, bara för att få service i hemmet.

Ett antal boenden inom äldreomsorg och stöd och service till människor med funktionsnedsättningar har också privatiserats. Det sagda syftet har varit att låta ”mindre företag”, gärna inom den sociala ekonomin, driva boenden. Effekten har dock blivit att stora, multinationella bolag, tagit över boendena. Och på så gott som varje boende där privata företag hittills har tagit över har det rapporterats en rad mer eller mindre allvarliga problem och brister.

Det kan vara läge att nu, snart fyra år efter att denna politik katalyserats, utvärdera den. Med andra ord kan en utvärdering vara bra. Men den utvärdering som regeringen nu tillsätter ska inte utvärdera om den förda politiken har varit rätt. Tvärtom – den ska utvärdera hur den politiken kan intensifieras. Det ska bli mer av samma.

Svenskt näringsliv är inte en opolitisk intresseorganisation. Tvärtom är Svenskt näringsliv Sveriges största högerparti. Främst är det en medlemsorganisation. Och likt alla medlemsorganisationer är givetvis syftet att skapa så goda förutsättningar för medlemmarna som möjligt – alltså för Sveriges företag.

Precis som jag sa tidigare: jag gillar privata företag. Kan man underlätta för dem är det bara positivt. Men ibland står olika ”godheter” mot varandra. Då utvecklingen av svensk välfärd inte nödvändigtvis förutsätter privata företag och då privata företag inte står och faller med hur vårdköerna till sjukvården ser ut finns det vissa problem att för evigt koppla ihop de två. Eller, för att uttrycka sig på ett mer partiöverskridande sätt: Det kan finnas behov av att åtminstone utvärdera effekterna av den förda politiken.

Men nu ska det bli mer av samma. Signhild Arnegård Hansens utvärderingsråd ska ”ge regeringen stöd i frågor som rör utveckling av välfärden, med fokus på att förbättra förutsättningarna för valfrihet, entreprenörskap och innovationer…”

Det skickar signaler. Signhild Arnegård Hansen är i grund och botten chipstillverkare. Hon är företrädare för Sveriges privata företag. Inte någon välfärdsprofessor. Att låta henne utvärdera visar på regeringens syn på välfärd. Marknad sätts före behov. Utvärderingen kommer att peka på behovet av mer av samma, inte för att de äldre i äldreomsorgen eller barnen i barnomsorgen behöver det, utan för att multinationella företag behöver det. Det råder idag en blind privatiseringsiver i svensk höger. Vinner högern valet den 19 september blir det bara mer av samma.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s