Har vi råd att skicka skattemedel till multinationella bolag?


Den 6 maj är det val i Storbritannien, ett val som väntas bli jämnt och där risken är stor att Europa får en EU-fientlig, arbetarfientlig och högerstyrd stormakt som bromskloss i en utveckling som redan idag går åt fel håll. Även om styrande Labour i allmänhet och premiärminister Gordon Brown i synnerhet på sistone har haft en del problem, vore ett maktskifte i Storbritannien inte bara en katastrof för dem utan också för hela Europa.

En av de frågor som tros komma att bli en av de största (förutom givetvis ekonomi och jobb) är frågan om skolor. Men ingen kommer att vilja ta upp diskussionerna om huruvida friskolesystemet framöver bör tillåta privata vinstdrivande bolag att driva friskolor. I många länder är möjligheterna för privata företag att driva friskolor med syftet att generera vinst till ägarna starkt begränsade, eller till och med obefintliga. Men inte i Sverige. Här kan företagen göra storvinster, samtidigt som inte en krona från vinsten behöver återinvesteras i verksamheten. Allt kan gå till ägarna. Och vinsten, den kommer från dina och mina inbetalda skattekronor.

Och ägarna, det kan vara stora multinationella bolag. Som Providence Equity Partners, som nu har lagt ett bud på en av Sveriges största huvudmän av friskolor, Academedia. Providence Equity Partners är ett av världens största private equity-bolag. På Wikipedia går att läsa:

”En typ av investmentbolag är så kallade privatkapitalbolag (private equity), riskkapitalbolag som enbart investerar i onoterade bolag eller köper hela publika bolag så att de blir avnoterade (tas privata). När ett investmentbolag eller riskkapitalbolag köper stora delar av ett företag så blir ägarspridningen så låg att det i vissa fall avnoteras från börsen om det är ett börsbolag.”

Ett sådant bolag har alltså nu lagt ett bud på Academedia, som driver stora friskolor i Sverige. Syftet är ju inte direkt att förbättra studieresultaten för eleverna, eller skapa bättre villkor för lärarna, utan att med den typen av ovan beskrivna metoder generera så stor vinst som möjligt. Känner man att skolan inte längre blir lönsam, ja då kanske man väljer att göra något annat med den. Så att säga.

I de flesta andra länder är den här typen av bolag som äger och driver skolor olagliga. Men i Sverige pågår en fullkomlig explosion av friskolor som drivs av olika multinationella bolag. Även inom äldreomsorgen och sjukvården ökar investmentbolag som ägare till vårdboenden, servicebostäder och gruppbostäder. Enkelt uttryckt innebär det att våra skattepengar som ska gå till skola åt barnen och omsorg åt äldre går till vinster till kapitalister i Singapore. I ett läge då besparingarna blir allt fler, regeringen sänker skatterna och studieresultaten blir allt sämre är det knappast en utveckling som är önskvärd. Målet måste vara att skattepengarna ska gå till välfärden och inte till multinationella bolag.

Detta är också en tydlig rödgrön linje och Socialdemokraterna kommer att driva frågan i valrörelsen. Det återstår idag 165 dagar kvar till valet.

Annonser

7 thoughts on “Har vi råd att skicka skattemedel till multinationella bolag?

  1. Menar du att kvaliteten på utbildning blir sämre av friskolor? Har du några belägg för det? Det fina med marknadsekonomi är att det är kunderna som betalar, alltså måste den som vill tjäna pengar erbjuda något som kunderna (föräldrar och elever) vill ha. I en planekonomi – som är alternativet – är det istället byråkrater och politiker som bestämmer åt oss vad som är bra utbildning.

    Eftersom friskolor i Sverige bedrivs med exakt samma förutsättningar som politikerstyrda skolor, kostar de inte oss skattebetalare en krona extra. Att de tjänar mycket pengar visar dock att det finns stora ineffektiviteter i den allmänna skolan. Friskolorna sätter alltså press på den allmänna skolan att ge samma kvalitet på utbildning till lägre kostnad, vilket förstås är bra.

    Sedan kan man ju undra vad det spelar för roll att ägarna är ”multinationella”? Ligger det någon slags unken nationalism i det uttalandet eller? Skulle det vara bättre om det vore en helt svensk aktör och i så fall varför?

  2. Martin,

    Jag är inte motståndare till friskolor.

    Däremot finns det stora problem med dagens system. Ett av de tydligaste är att framväxten av friskolor inte styrs av det verkliga behovet i kommunen utan efter var bolagen/företagen finner det mest lönsamt att expandera. En direkt konsekvens av detta system är att kommunala skolor slås ut då kommunerna tvingas att spara vilket givetvis drabbar eleverna där.

    Sen är det ju inte så att villkoren är lika för friskolor och kommunala skolor, vilket är ett annat stort problem. Friskolor är inte tvingade att ha gymnastiksalar, matsalar, skolbibliotek, skolgårdar etc. Det gör att skolverksamheten kan bedrivas i väldigt oanpassade lokaler, utan att någon egentligen kan säga ett jota.

    Och ja – jag tycker det är ett problem att skattemedel som du och jag betalar in till staten försvinner utomlands till riskkapitalister som inte direkt bryr sig om våra barns skolgång. Hellre då tydliga återinvesteringskrav på vinsterna till verksamheten.

  3. Vad du skriver är ju nonsens. Hur kan friskolor lönsamt expandera där det inte finns behov?? Antingen betyder det att kommunala skolor är extremt ineffektiva, att ingen vill ha sina barn där eller att den politiska styrmodell som ska fingera en marknad är uppåt väggarna. Troligen är det en kombination av alla tre.

    Om det finns två skolor för mina barn, den ena har varken gympasal, skolgård, matsal eller bibliotek, och de i övrigt är likvärdiga, kommer jag givetvis välja den bättre utrustade skolan. Konsumenter är inte så lättlurade som du tycks tro.

    Vill man som företag bli lönsamt – vare sig det handlar om att sälja möbler elelr att driva en skola, måste man tillhandahålla något som konsumenten vill ha. Det finns inga genvägar.

    Och varför skulle politiker vara bättre på att bry sig om barnens skolgång än affärsmän? Ta av de ideologiska skygglapparna och fundera på vem som har starkast incitament att tillhandahålla en bra skola.

    Återigen så drar du också in protektionistiska resonemang: Du menar att om det kostar 100 kr för mitt barns skolgång per dag så är det bättre att de 100 kr används till en ineffektiv skola än att en utlandsägd aktör bedriver samma skola för 90 kr och tjänar 10 kr i vinst. Det kan jag inte hålla med om. Om det är lätt att tjäna pengar i en bransch kommer fler aktörer etablera sig och det kommer bli en prispress. Kommunala skolor kommer tvingas bli bättre och effektivare, vilket vi alla tjänar på. Att utländska aktörer satsar pengar i Sverige är positivt, protektionism finns det ingen seriös ekonom som tror på längre, inte ens bland socialdemokrater..

  4. Martin,

    Friskolor tjänar pengar på sin skolpeng, och har man då låga kostnader i form av obehöriga lärare, små lokaler där de ”dyra” lokalerna är bortprioriterade kan man tjäna pengar på att, vilket många gör, locka till sig elever med gåvor. Givetvis gör friskolorna någon form av kalkyl var det är lönsamt att etablera sig, men de kalkylerna tar enbart hänseende till ”sina” vinstintressen och inte till samhällsbehovet. Jag är för en reglerad friskolemarknad, där kommuner ges möjlighet att säga sitt när en friskola ska etableras.

    Jag tror inte politiker är bättre på någonting än någon annan – men samhället utgörs av oss alla tillsammans. Jag tror på samhället som stryrande faktor. Återigen vill jag inte förbjuda friskolor utan ge dem bra villkor, men det ska vara villkor som är rimliga.

    Vi ser en rätt så markant ”prispress” i samhället idag, och jag tror ärligt talat inte att folk är glada för det. Tvärtom, tror jag att vi nog behöver satsa mer resurser på välfärden – inte mindre.

  5. 1. När en reglering av en marknad inte fungerar, vilket de för övrigt aldrig gör, då är alltså ditt recept att reglera ännu mer? Du kan skriva regleringar i oändlighet till löjliga kostnader men det kommer bara leda till nya former av kringgåenden och suboptimeringar. Du verkar sakna en grundläggande förståelse för marknadsekonomi – vinstintresset är just det som leder till att tjänster och produkter blir bättre och billigare.

    2. ”samhället utgörs av oss alla tillsammans”, just det, och om man vill ha så mycket inflytande som möjligt ska man inte lägga makten hos politiker. Föräldrar klarar av att fatta beslut själva, jag lovar dig. Med din ideologiska bakgrund föreställer du dig kanske att politiker automatiskt gör det som är det bästa för ”oss alla” men så är bevisligen inte fallet.

    3. Var inom offentlig sektor ser du en prispress? Vad jag kan se har skatterna ökat enormt utan att servicen har höjts nämnvärt. Det är för övrigt helt enligt teorin om monopol. Finns det ingen konkurrens finns det inga skäl att vara effektiv.

  6. Jag kan inte se hur vinstintresset gjort exempelvis elmarknaden bättre?

    Men Martin, vi har ju friskolor idag? Jag är för det systemet i grunden, men tycker kommunerna ska få mer att säga till om var och när skolor etablerar sig. Där skiljer vi oss. Men att låta föräldrar, barn och unga fritt välja skola – där är vi ense.

    Visa gärna den skattekurva som visar på att skatterna ”har ökat enormt”. Det som gör att det kostar lite mer beror ju på att vi faktiskt hela tiden ser en volymökning. Idag är vi drygt 9 miljoner svenskar – om några år är vi 10. Vi blir fler och då kostar det lite mer.

  7. 1. Efter en avreglering tar det lång tid innan markanden fungerar bra, titta bara på Östeuropa. Det gälelr även i Sverige där de gamla f d statliga monopolaktörerna sätter käppar i hjulen. Se t.ex http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/avreglering-har-blivit-prisfiasko_77889.svd. Men ingen tror väl på allvar att lösningen är att gå tillbaka till en reglerad marknad, eller vill du återigen bara kunna välja Telia som telefonoperatör?

    2. Varför ska politiker bestämma var skolor ska etablera sig? Det argument jag hör i bakgrunden är att du är rädd att kommunla skolor ska konkurreras ut.

    3. ”Då kostar det lite mer..” jojo. Jag talar givetvis inte om absoluta tal utan om skatternas andel av BNP, den s k socialiseringsgraden. Här är kurvan där du ser hur skattetrycket historiskt ökat markant: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetrycket-historiskt/ Lägg märke till att när Sverige var som rikast och mest framgångsrikt i en internationell jämförelse, var skattetrycket lägre än OECD-genomsnittet, samtidigt som vi då nog hade den bästa offentliga servicen av alla länder. Sedan krisen i början av 90-talet år har Sverige återigen flyttat fram positionerna, förstärkt sina finanser och blivit rikare. Det har gått i hand med en sänkning av skattetrycket. Det finns alltså ingen direkt koppling mellan högre skatter och bättre välfärd. Till och med bland socialdemokrater är detta väl känt men tyvärr är ni politker mer intresserade av att vinna röster än att göra vad som är bra för medborgarna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s