Därför vinner de rödgröna valet!


Kent Persson, M, har startat ”veckans bloggdebatt”, där han varje vecka tänker sig att folk ska blogga om ett visst ämne, politiskt. Bra initiativ – jag är på!

Denna veckas tema är: ”Vilken fråga tror du kommer avgöra valet?” Här är mitt svar:

Valet i september kommer att avgöras av ungefär samma sak som avgjorde valet 2006. Låt oss därför gå tillbaka fyra år i tiden.

2006 ”kom jobben”. Nu så här i efterhand vet vi att det var sant, men i själva valrörelsen var det ett budskap som inte riktigt fungerade. När dåvarande socialdemokratiska partiledaren, statsminister Göran Persson, som svar på Moderaternas jobbpolitik och argumenten att arbetslinjen måste stärkas, närmast sömngångarmässigt lät meddela att ”jobben kommer” fungerade det dåligt. Eller ja, det fungerade uppenbarligen uselt. För mot de moderata PR-nissarna stod sig sanningen slätt. Sanningen är inget motargument mot PR, när PR packeteras väl och sanningssägaren just då är inne i en förtroendesvacka.

Men jag skyller inte valförlusten 2006 på att Moderaterna då var bättre än vi. Jag skyller den inte enbart på PR. Valförlusten är också Socialdemokraternas eget fel. Vi föll på att vi inte kunde läsa av strömningarna. När Moderaterna på bred front lanserade sin jobbpolitik, som mest var en jobbpolitik på pappret, räckte det inte att komma med argumentet att jobben ändå inte kommer. Vem tror att ett parti har en jobbpolitik när man ändå tror att jobben kommer? För även om jobben verkligen kom, inte på grund av Moderaternas skattesänkningar utan den av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet förda politiken i början på 2000-talet, så var inte det ett argument att föra fram i en budskapsstyrd valrörelse. Där brände Socialdemokraterna sitt starkaste kort och Moderaterna tog en ledning som vi aldrig lyckades hämta hem.

2010 är rollerna omvända. PR-maskinen Moderaterna försöker nu igen med samma kort från 2006 – gå till val på en politik som mest ser bra ut på ett papper, men nu är de i regeringsställning. Och deras politik går inte enbart att läsa sig till på helsidesannonser i dagspressen. Politiken har praktiserats i verkligheten, och folk vet nu vad den verkligen går för.

När Göran Persson 2006 sa att ”jobben kommer” så var det ett argument som inte gick att skärskåda. Ingen kunde säga att han hade rätt eller fel (även om många experter var tydliga med att han faktiskt hade rätt) så gick det inte att verifiera innan framtiden verkligen hade kommit. Vi vet nu att han fick rätt, men i valet 2006 var det ingen höjdare. Moderaterna gör nu ungefär samma sak, fast den enormt stora skillnaden är att istället för att säga att den förda politiken kommer att bli bra så säger de att den redan är bra.

Det är i alla fall rakryggat, och gör att väljarna faktiskt rätt så enkelt kan konstatera att: Nej, det är den ju inte.

Socialdemokraterna 2006 förlorade valet på en taktisk miss: ”ärlighet”.
Moderaterna kommer förlora valet 2010 på en bristande verklighetsinsikt.

För när folk klagar, gråter, mår dåligt, lider så hyllar Moderaterna sin politik genom att applådera och göra vågen. Jag kan förstå att man som moderat har ett behov av att försöka modifiera bilden av deras sjukförsäkringssystem och ge en annan bild, men att tro att svenskarnas bild av de nya sjukförsäkringsreglerna är god är ett grovt felsteg. Nu står det dessutom klart, tvärtemot löften från Littorin, att de som på grund av den moderata politiken utförsäkrats, fått lägre ersättning. Att applådera och göra vågen åt något som de flesta svenskar tycker är en cynisk politik är inte ett sätt att vinna röster.

Så jag tror att huvudorsaken till att de rödgröna kommer vinna valet i höst är den att motståndarna inte ens kommer bjuda upp till dans. De kommer med en dåres envishet mest försöka tjata in att politiken, som ökar klyftor utan att leda till nya jobb, visst är bra. När det inte fungerade för Socialdemokraterna 2006 att berätta en sanning som folk då inte trodde på kommer det givetvis inte fungera för Moderaterna att försöka berätta en lögn 2010 som ingen nu tror på. Huvudorsaken, men inte den enda.

Att de rödgröna nu formerat sig tydligt till ”ett lag” är ett styrkebesked. Jag tror att de som tror att enighet och politisk splittring är något som väljarna sätter högt på dagordningen överdriver. Visst är det bra att man är överens, men jag tror inte att det är det som väljarna främst bedömer som viktigt i en valrörelse. Men samarbetet gör i alla fall att regeringsalternativen kommer kunna presentera två tydliga politiska alternativ.

Jag tror att FRA och Ipred kommer bli stora frågor bland första- och andragångsväljare. Dessa, som i Europaparlamentsvalet valde Piratpartiet, kommer inte att göra det igen 2010. Nu är visserligen integritetsfrågorna fortfarande viktiga, men viktiga är också frågor om klimat och miljö, arbete, bostäder, rättvisa och solidaritet – och här har Piratpartiet ingenting att komma på. Jag tror inte väljarna kommer rösta på ett enfrågeparti i ett riksdagsval, utan de rösterna kommer hamna på något av de tre partier som faktiskt röstade mot FRA-lagen.

Socialdemokraternas fantastiska valrörelse som vi kommer göra, kommer också bli avgörande. Bara i Örebro har vi sett ett medlemsökningstal som ingen av oss sett på år och dar (i och med att jag är så ung har jag aldrig sett det). Dessa medlemmar vill nu aktiveras, och tillsammans med alla de ”gamla” medlemmarna kommer Socialdemokraterna i Örebro ha flera hundra personer som i liten eller mycket stor utsträckning kommer arbeta i valrörelsen. Den styrkan, att flera människor med olika bakgrund, kommer kunna kommunicera på just ”sitt sätt” kan inget annat parti kontra med.

Jag är en usel tippare och tänker därför inte gissa mig till något valresultat i procent. Men jag skulle inte bli förvånad om valet, när rösterna väl är räknade, inte blev den extrema rysare som många nu förutspår. Sverige blir rödgrönt i september!

Annonser

3 thoughts on “Därför vinner de rödgröna valet!

  1. Ping: Stort intresse för ”veckans bloggdebatt” « Kent Persson (m) blogg

  2. Ja du, vem som än vinner så är medborgaren den stora förloraren. För vem kan egentligen svara upp mot de frågor som vi står inför. Vem kan svara upp mot visionerna. Är framtiden de rödgröna eller alliansen. Jag är mycket tveksam…
    Det politiska etablissemanget står inför stora demokratiska problem där man inte kan rekrytera medlemmar som vitaliserar och ifrågasätter inom sina partier. Risken är att de bara blir de kvar som kan få politiska uppdrag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s