Igår gick skvallerbloggen Politikerbloggen ut med det fullständigt sensationella att två personer i Socialdemokraterna har en hemlig plan för att avsätta Mona Sahlin. Två personer, cirka 0,002 PROCENT, två hundradels promille, av medlemskåren, har en hemlig plan att göra Margot Wallström till partiledare istället för Mona Sahlin.
Kent Persson skriver i en inte särskilt knivskarp analys att det ”förmodligen är osannolikt” att det förhåller sig så att den hemliga planen finns i verkligheten. Vidare skriver Kent att han minsann påpekat att Mona Sahlin förmodligen får sparken om hon förlorar valet (ja, ungefär tusen gånger har Kent fört fram den tanken) och att den teorin ”möjligen får mer trovärdighet” efter de här ryktena som ”förmodligen är osannolika”.
Jag vet inte vad som är mest sorgligt, att Kent Persson tycks tro att det är något revolutionerande att två medlemmar i Sveriges största parti inte har förtroende för den enigt valde partiledaren eller det faktum att politik är en förtroendebranch där förtroendet går upp och ner och inte ligger på någon sorts konstant.
Eller så är det rent utav så att det allra mest sorgliga är det faktum att om man läser vidare i Kent Perssons blogginlägg så blir det hela nästan tragikomiskt. För idag, just denna lördag den 9 januari 2010, står följande att läsa i Nerikes Allehanda (tyvärr inte på nätet):
Alla som jobbar politiskt siktar på en framskjuten position och eftersom jag är en tävlingsmänniska vill jag komma först. Men nu är det ytterst väljarna som avgör. I förra valet var jag den enda som blev inkryssad så jag tror att jag har ett brett förtroende bland väljarna.
Den som säger detta heter Inger Högström-Westerling och är Moderaternas högst uppsatte politiker i Örebro kommun. Fram till valet 2010. För sen heter Moderaternas högst uppsatte politiker i Örebro kommun Kent Persson.
Igår blev ovanstående officiellt. Men då gick det inte riktigt att utläsa om det var så att Inger Högström-Westerling frivilligt klev åt sidan eller ej. Idag är det dock uppenbart, det gör hon inte. Hon blir petad, sparkad, uppenbarligen därför att hon enligt Moderaterna i Örebro inte har förtroende att leda partiet i valrörelsen.
I ljuset av detta blir Kent Perssons kommentarer om Mona Sahlin (som alltså för två månader sedan blev enhälligt vald att leda Socialdemokraterna i valet 2010) fullkomligt patetiska. För titta vad Kent Persson skriver:
Däremot är det osannolikt att Sahlin får gå innan valet. Ännu mer osannolikt är det att S för fram en annan statsministerkandidat. Det skulle liksom göra Sahlin till helt politiskt ointressant. Så gör inget parti mot sin valda ledare. I valrörelser så är det inom alla partier så att lojaliteten mot den valda ledningen total.
Det Kent Persson skriver är ju rakt ut att Inger Högström-Westerling från och med nu är ”helt politiskt ointressant” därför att Moderaterna i Örebro gjort vad inget parti gör mot ens valda ledare. Uppenbarligen var lojaliteten inte total i Moderaterna i Örebro, utan det kommer att bli en öppen maktkamp mellan Inger Högström-Westerling som ”vill komma först” och Kent Persson som föreslås komma först. Trots att detta inte sker i något parti.
Det står givetvis Kent Persson fritt att skriva vad som helst på sin blogg. Men man kanske kan ifrågasätta lägligheten att samma dag som det blir officiellt att han petar Moderaternas just nu högsta företrädare slå på trumman för att två personer i Socialdemokraterna inte gillar Mona Sahlin. Snacka om att kacka i eget bo!
John Johansson(s) blogg 