Pragmatism eller ideologi?


Ur ett av Socialdemokraternas tidigare partiprogram, det från 1944, går att läsa:

Vare sig den ekonomiska verksamheten bygger på enskild äganderätt
eller olika former av kollektiv äganderätt måste den samordnas till
en planmässig hushållning, om icke arbetskraft och materiella tillgångar
skola gå tillspillo i sysslolöshet eller i en icke tillräckligt effektiv
produktion. En sådan samordning kan endast komma till stånd under
samhällets ledning och med en sådan inriktning, att enskilt vinstintresse
och enskilda gruppers intressen överhuvud underordnas de
mål som samfällt eftersträvas.

Det är snart 70 år sedan det skrevs, och det skrevs i slutet av ett världskrig.

14 år senare, 1960, heter det:

Viktiga mänskliga behov har icke kunnat tillfredsställas, när kapitalägarnas
förväntningar om vinst varit en otillräcklig drivkraft. Jämsides
härmed leder detta vinstintresse till försök att genom reklam och
andra former av påverkan styra konsumtionen utan tillräcklig hänsyn
till angelägenheten av olika behov. De behov, som endast kan tillfredsställas
genom kollektiva insatser, riskerar att komma i skymundan
för den konsumtion, som stimuleras av privata företagarintressen.

1975:

Beslut som påverkar hela landets utveckling och enskilda
medborgares livsvillkor, fattas av ett fåtal på grundval av kapitalismens
vinstprinciper.

Och vidare:

Den [socialdemokratin] ser som sin uppgift att förverkliga
en produktionsordning som inte styrs av ensidiga och begränsade
vinstintressen.

I 1990 års partiprogram går att läsa:

Stat och kommun har fått ansvar för barnomsorg, utbildning, kultur,
sjuk- och hälsovård, äldreomsorg och mycket annat, som är viktiga
för oss alla i egenskap av medborgare. Dessa verksamheter har
gjorts till medborgerliga rättigheter, som har fördelats lika till alla eller
efter behov. De har därför i huvudsak undandragits de privata vinstintressena
på marknaden och organiserats i statens, landstingens och
kommunernas regi, inom den gemensamma sektorn. De har därigenom
bättre kunnat främja jämlikhet och trygghet, och de har kunnat finansieras
på ett solidariskt sätt.

och

Vård, omsorg och
utbildning ska tillkomma alla på lika villkor.
En sådan behovsorienterad produktion kan emellertid aldrig baseras
på producentens behov av egen vinst på verksamheten; vissa behov
kommer då, såsom mindre lönsamma, aldrig att tillgodoses.

I det alltjämt gällande partiprogrammet står bland annat:

Socialdemokratin är och förblir
ett antikapitalistiskt parti, som alltid byggt
motkrafter mot kapitalets anspråk på makt
över ekonomi och samhälle.

och

Vården, skolan och omsorgen måste
också vara uppmärksam på de klass- och
könsbundna mönstrens betydelse och
medvetet arbeta för att förändra dem.
Därför är utbildning, vård och omsorg
samhälleliga angelägenheter.Fördelningen
av dem får aldrig överlämnas till marknadens
prismekanismer,och utbudet av dem
får aldrig bestämmas av enskilda producenters
intresse av egen vinst.

och

Möjligheterna till andra
alternativ handlar om medborgarnas möjlighet
att välja skola, vård och omsorg, inte
om enskilda producenters möjlighet att
välja de elever och patienter som är mest
lönsamma. Medborgarnas tillgång till välfärden
får inte styras av enskilda företags
vinstintressen.

Denna genomgång är inte på något sätt fullständig, utan en överblick över hur begreppet ”vinst” figurerat i de socialdemokratiska partiprogrammen från dåtid till nutid. Ty nu har vinstbegreppet ånyo hamnat i den socialdemokratiska debatten, denna gång hurivida privata välfärdsinrättningar ska ha rätt att ta ut vinst när de finansieras av skattepengar.

Rent moraliskt och idelogiskt är det enkelt för mig personligen att svara på den frågan. Nej, skattepengar bör inte gå till vinster åt privata bolag. Å andra sidan, hur skapar vi ett samhälle idag som helt och fullt gör att skattemedel inte går dit?

För varje dag köper kommuner, landsting och stat varor och tjänster som produceras av privata aktörer. Jag sitter just nu och skriver på ett dell-tangentbord, tittar på min dell-monitor som är inkopplad till min dell-dator. Brevid mig har jag en telefon från Cisco och en mobiltelefon från Sony Ericsson. Hyfsat kapitalistiska varor vars vinster delvis har betalats av Örebro kommun.

De skolor och äldreboenden vi har i Örebro kommun har uteslutande byggts av privata byggfirmor. Städningen på Rådhuset där jag jobbar utförs av ett privat städbolag.

Är det fel? Är det i så fall mer fel än att ett privat företag tjänar pengar på att driva skolverksamhet?

Jag har svårt att tycka det. Och även om jag rent ideologiskt alltså tycker att det känns fel att våra gemensamma pengar går till vinster är det lite det samhället vi har. Vi lever inte i ett samhälle där det offentliga utför allt, vilket förmodligen vore så pass komplicerat att ändra på att det inte är lönt. Det må finnas perversioner och rena tokigheter som behöver åtgärdas, och det finns givetvis också en gräns på när det har gått för långt, men jag tycker att det bör finnas en pragmatisk inställning till vinster.

Exakt hur den bör formuleras är svårt att säga, men jag landar i ungefär detta:

Kontrollen över skattemedel ska ligga hos demokratiskt valda organ. Alltså är det fel med fri etableringsrätt, oavsett om det gäller sjukvård eller skola. Det måste finnas högt uppsatta minimistandarder hos exempelvis skolor som stadgar vilken kvalitet de måste ha för att få finnas och för att få ta ut vinst. Exempelvis ska allt som gäller för kommunala skolor även gälla för privata. När standarden på skolan och utbildningen är likvärdig med en kommunal skola och tilldelningen av resurser är likadan som till de kommunala skolorna, samt att den privata skolan inte får välja bort elever på grund av funktionsnedsättningar eller inlärningssvårigeter eller svåra sociala situationer, är helt och fullt tillgodosedd tycker jag att det kan vara ok om eventuellt överskott går till någon form av vinst.

Sen tycker jag att det skulle kännas skönt om det fanns någon form av krav på att en del av vinsterna skulle gå in tillbaka in i verksamheterna, men det finns större anomalier i dagens friskolesystem och ”fria val-system” inom sjukvården att först ta hand om så det tycker jag vi kan lämna för nu.

Annonser

3 thoughts on “Pragmatism eller ideologi?

  1. Fokus hos kunskapsföretag ligger idag inte på att bli vinstdrivande så detta kommer inte heller att ske i framtiden. Detta finns bara i den socialdemokratiska vänsterns digra register av fördomar mot fri- och privatskolor!

    Men om fri- och privatskolor går bra så ger de ge miljoner i skatteintäkter till vår gemensamma välfärd! Statliga skolor som går bra kommer bara att kosta oss skattebetalare ännu mer! Så var ligger logiken? Vilka är det som missbrukar skattemedel?

    Har Carin Jämtin samma syn på alla skattefinansierade statliga företag? Att de inte ska få gå med vinst! Det är en mycket märklig inställning! Inte undra på att M är större än S + V + Mp i Stockholm!

  2. Ping: SSU, kongress – nya utmaningar « Mona For President

  3. Var ligger fokuset menar du? Att idka välgörenhet?

    Och hur du kan räkna på att friskolor skulle generera vinst till kommunen är obegripligt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s