John Johansson(s) blogg

I fredags var jag på en konsert med Kent. Rent musikaliskt var det, även om det var mycket bra, inte den bästa Kentkonserten jag varit på. Rent visuellt var det dock absolut det. Snyggt ljus, laserstrålar som stundtals formade ett tak över publiken i den nya Conventum Arena.

Ett tjugotal låtar, stora hits i delvis nya tappningar, ballader, allsång, drygt 4000 i publiken – allt det som hör en bra konsert till. Även om man inte kanske rent objektivt kan ge konserten fem plus är det lika puckat att ge konserten ett plus. Så väljer dock Nerikes Allehandas recensent att göra.

I dagens tidning får Idol-Ola tre plus av Nerikes Allehanda, efter att ha spelat åtta (!) låtar på Wickan i Karlskoga inför ett hundratal flickor. Idol-Ola, som sjunger massproducerad pop på ett skitdarrigt sätt och är lite känd för att ha varit med i nåt massproducerat hyperkommersiellt program, får tre plus. Jag såg inte Olas konsert, det ska erkännas, men jag hyser starka tvivel att den var tre hundra procent bättre än Kents.

Allting är relativt, och jag vågar påstå att i relation till Olas konsert var Kents åtminstone värd fyra plus. Men NA:s recensent, som tydligen hyser ett starkt agg till Kent och vill vara lite förmer, tyckte annorlunda.

För någon vecka sedan blev en annan av NA:s recensenter totalsågade av en lokal teaterpersonlighet här i Örebro. Jag tror att jag ska gå med i hennes kamp mot Nerikes Allehandas recensenter.

Jadå, påsken har varit strålande. Framförallt långfredagen av olika skäl. Kent var mycket bra, mer visuellt än ljudmässigt. Det var inte den bästa Kentspelningen jag sett rent musikaliskt, men visuellt var det helt fantastiskt.

För att visa hur 2000-talsfamiljeaktigt jag lever kan jag berätta att påskaftonen hittills spenderats med min mors mans exhustrus barn med make och gemensamma barn. En av ungarna hade tydligen vattkoppor som dock inte kan omvandlas till Bältros för oss vuxna. Jippie!

Här är en påskpyntad Dolly:

”Och gäst ikväll är Jesus
Han har kickat heroin
Han läppjar på sitt glas
Och Ramlösa blir vin
Han berättar om sina vapen
Sin tid i San Tropez
Om att ge sig själv en chans
Om sin nya Z3
I en värld av idioter
Står han först i kön
Han berättar framför kameran
Om hur han bytte kön
Eller något helt annat
Som också är privat
Om alla dom han älskat
Och dom han bara sög av
Men han sa alltid nej”

Text och musik: Jocke Berg.

Ok då, det blir schlagern ikväll *svär och mumlar lite tyst*… men men!

Min topp-fem lista ikväll är:

1. Sibel
2. Sanna Nielsen
3. BWO
4. Charlotte Perelli
5. Linda Bengtzing

Men jag vet inte – vinner inte Sibel eller Sanna så blir jag knäckt.

Vinner Christer Sjögren tar jag nog livet av mig.

Men jag håller nog inte mest på Sibel och Sanna ikväll, utan Dessie och Freja

Till min glädje ser jag att Klubb Smart blivit nominerat till årets Millencolln Music Prize, Örebro kommuns pris till någon/några som gjort något för musiklivet i Örebro under året.

Jag var faktiskt en av de som nominerade Klubb Smart. Jag tycker de förtjänar priset för deras enorma arbete att locka hit stora och bra liveartister till Örebro. De gör ett hästjobb, men så blir det ju när Köpingsbor är inblandat i det hela!

Kul!

Kom nyss hem från ytterligare en konsert med Lars Winnerbäck. Jag säger ytterligare en, för det är 8-9 gången jag ser honom. Visst – jag gillar låtarna, musiken och upplevelsen. Men det är samma, lika, varje gång. Tjatigt rent utsagt. Jag vet inte – han har liksom slutat överraska. Men visst – konserten var bra, får väl en trea. Och musikerna var riktigt bra – fiolerna var i alla fall något nytt.

I övrigt var det en deppig upplevelse. Visst, det var trevligt med moder, moders make, broder och broders kamrat. Men…

Bara olycklig kärlek. Bara dumpar. Bara sorger. Bara olycka. Så där lagom trevligt och roligt en mörk och regnig decemberkväll. Någon gång en lite gladare låt för att sen följas av en smäktande tårballad om hur mycket bättre det var när ”vi” var ihop, och hur ensam ”jag” är nu, och så vidare… En riktig lågkonjunktur i kärlek.

Nu ska jag ägna kvällen åt att se framåt istället. Kanske, som Winnerbäck trots allt sjunger: ”Leta upp någon yngre som en fjäder i hatten”. Efter en kväll med Winnerbäck känner jag mig mer som Hönan Agda.

Den 21 mars, långfredagen, kommer Kent till Örebro! Wonderful!