Hur man får ut ett budskap i media – speciellt med den borgerliga mediahegemonin vi har i Sverige, hur man kan få majoritet för ett förslag och hur man smartast bedriver en kampanj med begränsade resurser handlar mycket om politisk strategi.
Några som fram till dags dato varit förbannat skickliga på politisk strategi är Moderaterna. Lanserandet av “de nya moderaterna” var ett genidrag som ledde till valsegern 2006. Att utan att ändra politik presentera sig som ett helt nytt parti, med kosmetiska förändringar av sin egen image, gjorde att moderaterna helt plötsligt framstod som ett mänskligt parti. Människor gillade det, och röstade på dem.
Men nu tycks det strategiska tänkandet vara helt bortblåst i Moderaterna.
Jag har respekt för alla människors politiska åsikter, så länge de inte är homofobiska, rasistiska eller kvinnofientliga. Därför har jag respekt för människor som argumenterar för den nya FRA-lagen. Respekt, men inte förståelse. Men respekt – jag respekterar att det finns dem som tycker att lagen är bra.
Som till exempel moderaternas kommunalråd i Örebro, Inger Högström-Westerling, Kumlas oppositionsråd Maria Haglund och moderaternas oppositionsråd i landstinget i Örebro län, Kent Persson.
Så här säger Kent Persson i dagens Nerikes Allehanda:
“… [jag] tycker det är konstigt att kritiken kommer nu, så sent. /…/ I vårt län har vi diskuterat frågan tillräckligt och jag känner mig väl förtrogen med hur våra riksdagsledamöter hanterar den. Kritikerna har missförstått frågan. /…/ Men FRA-lagen är mest en mediedebatt och inget som vanliga människor bryr sig om.”
Så här säger Maria Haglund:
“Jag är inte heller insatt i frågan och har bara diskuterat den med en person överhuvudtaget. Men jag känner ingen oro och stödjer beslutet. Visst måste man få diskutera FRA-lagen men det har varit väldigt mycket debatt. Det räcker nu.”
Och Inger Högström-Westerling vill inte vara sämre i sin oskickliga bedömning av läget:
“… man ska ha stor ödmjukhet inför sådana här komplicerade frågor och jag är inte säker på att alla som har en bestämd åsikt är helt insatta. Jag kan inte alla detaljplaner kring FRA-lagen men har fullt förtroende för våra riksdagsmän och anser att vissa insatser krävs när det handlar om terrorhot och landets säkerhet.”
Jag håller med Inger Högström-Westerling – alla som har en bestämd åsikt är inte helt insatta. Men ärligt talat – är “alla” “helt insatta” i någon fråga? Vad innebär “helt insatt”? Och är det ett krav för att få uttrycka sin åsikt, hur bestämd man än må vara, tror jag det skulle bli extremt tyst i debatten, även för oss som sysslar med politik på heltid och kan antas vara “hyfsat insatta”.
Inger Högström-Westerling jobbar som kommunalråd med ansvar för just ingenting. Men på pappret är hon ansvarig för näringslivsfrågor och lite annat. Hon är garanterat en av Örebros mest insatta politiker när det gäller kommunövergripande frågor i allmänhet och näringslivsfrågor i synnerhet.
Men är hon “helt insatt”? Knappast. Till sin hjälp har hon ett näringslivskontor där ett antal människor jobbar. Dessutom har hon tre politiska sekreterare. Rimligtvis sitter de (näringslivskontoret alltså) inne med kunskap som Inger Högström-Westerling inte har. De är troligtvis de som är “helt insatta”. De är experter.
Örebro är dock inget expertstyre (vilket gudarna ska veta!) utan en demokrati. Och Örebro styrs av en samling mer eller mindre insatta politiker som är i olika hög grad insatta i vad de gör.
Det samma gäller riksdagen. Ett exempel: Örebro har två oerhört skickliga riksdagspolitiker i form av Eva-Lena Jansson och Elisabeth Svantesson. De besitter en stor kompetens i arbetsmarknadsfrågor. Men är de helt insatta? Givetvis inte. Det är ingen. Inte ens den extremt välutbildade arbetsmarknadsministern har en total insatthet. Och hur duktiga Johan Pehrson och Thomas Bodström, också de riksdagsledamöter härifrån, än är i juridiska frågor kan de inte all lagstiftning, praxis och förarbeten i huvudet.
Helt insatta är alltså inte kritikerna – däri ger jag Inger Högström-Westerling helt rätt. Men är de oinsatta? Knappast! Kritikerna består av en sådan extrem blandning, från journalister, advokatsamfundet, före detta Säpochefer, högt uppsatta politiker från höger- och vänsterkanten och samtliga borgerliga kommunalråd i Örebro (ja, utom Inger Högström-Westerling då). Med mera med mera.
Jag vet inte varför moderaterna envisas med att förlänga en debatt som de bara förlorar sympatier för. Jag har respekt för människor som vill försvara FRA-lagen – det ingår i det demokratiska livet. Men att som de tre toppmoderaterna gör idag, kalla kritiker okunniga och oinsatta samt säga till kritikerna att “Det räcker nu” är direkt oetiskt.
Du har blivit utmanad av the one and only “ullis” (numera även omnämnd i kommunens utvärderingar av julkalendern)